Specifikt värmeeffektbehovet är ett vanligt nyckeltal för lågenergibyggnader, speciellt för passivhus. Det är ett mått på hur väl man har lyckats minimera byggnadens värmebehov. Det klassiska kravet för ett passivhus är att det specifika värmeeffektbehovet inte får överskrida 10 W/m². Kravnivån och hur den beräknas kan skilja något mellan olika lågenergidefinitioner, men ligger normalt i intervallet 10-20 W/m².

Formfaktorn är ett mått på hur kompakt byggt klimatskalet är vilket är ett viktigt nyckeltal för lågenergibyggnader. Ju lägre värde på kvoten desto lättare att uppnå lägre transmissionsförluster per tempererad area, dvs ett minskat energibehov.

Det är inte energieffektivt att bygga en byggnad med en formfaktor högre än 3. Enplanshus hamnar alltid på en formfaktor högre än 2, vilket vid lågenergibyggande delvis kompenseras med bättre omslutande isolering (U_m-värde). Enplanshus har en större andel tak och golv som är lättare att få välisolerade. Flervånings punkthus kan uppföras med en formfaktor närmare 1. Detta motverkas dock energimässigt av att det är svårare att uppnå en god omslutande isolering (ett lågt U_m-värde) eftersom flervånings punkthus har en större andel väggar med mycket fönster.

A_om= A_golv + A_fasad + A_tak
A_golv area på golvplatta mot mark, inkl. alla källarytor mot mark i en uppvärmd källare (m²)
A _fasad area på alla fasadytor (inkl. fönster och dörrar) (m²)
A _tak area på tak i uppvärmd vind eller area på golv i kall vind (m²)

Klimatskalets omslutande area A_om är sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m²). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen.

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U_m (W/m²K), är ett mått på hur välisolerat klimatskalet är. Ju lägre värde desto mindre transmissionsförluster per tempererad area, det vill säga lägre energibehov.

Hur bra U_m-värde man kan uppnå på en byggnad påverkas av formfaktorn. För enplans passivhus kan Um-värden kring 0,15 W/m²K uppnås medan det för flervånings punkthus uppförda som passivhus kan vara rimligt att hamna på ett U_m-värde kring 0,30 W/m²K. Detta kan jämföras med kraven i BBR29 (2020) där högsta tillåtna U_m-värde för småhus är 0,30 W/m²K och för flerbostadshus 0,40 W/m²K. Motsvarande krav för lokaler är 0,50 W/m²K enligt BBR29.

Klimatskalets lufttäthet q_n50 är ett mått på byggnadens lufttäthet och infiltrationsförluster (luftläckageförluster) vid en tryckskillnad över klimatskalet på 50 Pa. Det går inte direkt att översätta till luftläckning för en byggnad eftersom normal drift sker vid andra tryck och även påverkas av t.ex. vind. Klimatskärmen täthet har stor betydelse för att minimera ofrivillig ventilation, men också för att förhindra att fuktig luft tränger ut i klimatskärmen och orsakar fuktskador.

Vid byggande av en lågenergibyggnad ställs ofta krav på klimatskalet lufttäthet för att uppnå uppsatta energimål. För lågenergibyggnader ligger lufttätheten vanligen under 0,3 (l/s)/m² (q_n50). Vid traditionellt byggande utan fokus på lufttäthet är klimatskalets lufttätheten ofta över 0,5 (l/s)/m² (q_n50). I BBR finns sedan 2007 inga specifika krav på klimatskalets lufttäthet q_n50. I äldre byggregler var kravet 0,6 (l/s)/m².

Där
U _f-värde (W/m²K), är ett genomsnitt U-värde för hela fönstret
U _g är U-värde för glaset, (W/m²K)
U _k är U-värde för karm och båge, (W/m²·K)
A _g glasets yta (m²)
A _k är bågens och karmens totala yta (m²)
ψ är värmegenomgångskoefficient som tar hänsyn till ytterligare värmeförluster (köldbryggor) vid glasranden (W/m·K).
l _g är längden av den synliga glasranden (m)

U_f-värde för fönster är ett mått på fönstrets värmeisolerande egenskaper. Ju lägre värde desto bättre isolerar fönstret. De bästa fönstren har ett mycket sämre U-värde än en bra vägg, vanligen 5-10 gånger sämre. För lågenergihus krävs normalt att fönstren har ett U_f-värde som är lägre än 1,0 W/m²K. För passivhus krävs ännu lägre värde.

Man bör också känna till att runt varje fönsterinfästning uppstår en köldbrygga. Denna köldbrygga är dessutom större i en välisolerad vägg än i en sämre isolerad vägg. Detta beror på att både fönstret och köldbryggan innebär en försämring av den värmeisolerande förmågan jämfört med om fönstret ersatts av en vägg.