Separat mätning för varje byggnad på fastigheten är en förutsättning för en korrekt analys. Vid jämförelse av energiprestanda mellan olika byggnader är det viktigt att rätt areor används och att samma areadefinition tillämpas, till exempel A_temp.

Om flera byggnader försörjs från samma mätare ökar osäkerheterna eftersom energianvändningen behöver fördelas på de olika byggnaderna.

Mätning ska ske av levererad energi för uppvärmning. I energi för uppvärmning ingår inte energi från solceller eller solfångare placerade på huvudbyggnad, utomhus eller byggnadens tomt.

Mätning av levererad energi för uppvärmning sker ofta med samma mätare för levererad energi till produktion av varmvatten och varmvattencirkulation.

För mätare som mäter sammanlagd energi för uppvärmning och varmvatten beräknas energi för uppvärmning inklusive energi för varmvattencirkulation eller ackumulatortank genom att subtrahera energi för varmvattenvärmning.

För att särskilja energi till varmvatten från energi till uppvärmning behövs mätning av varmvattenanvändning. Mätning kan ske av volym levererat varmvatten och sedan beräknas energi för varmvattenvärmning enligt en schablon. Flödesmätare bör placeras på kallvattenledning in till installation för beredning av varmvatten. I lokaler med låg normal användning av tappvarmvatten kan mätaren uteslutas.

Energi för varmvattenproduktion från solenergi behöver mätas för att denna energi ska kunna tillgodoräknas för byggnadens energiprestanda vid normalisering av energi för varmvattenproduktion. Detta under förutsättning att solanläggningen är placerade på huvudbyggnad, utomhus eller byggnadens tomt.

Levererad energi för komfortkyla ska mätas. För komfortkyla som genereras med el i byggnad som har uppvärmningssätt elvärme kan samma mätare som för byggnadens fastighetsel användas. Det rekommenderas dock att ha separat mätare på komfortkyla för enklare felsökning och normalårskorrigering.

Processkyla som används för att kyla bort processvärme skall inte ingå i byggnadens energiprestanda och skall därför om möjligt separeras från byggnadens övriga system vid verifiering av byggnadens energianvändning.

Fastighetselmätaren ska vara skild från elanvändning som används för uppvärmning, verksamhetsel och hushållsel. Kontrollera att inte poster som tillhör verksamhetsel inkluderas, till exempel motorvärmare, belysning på tomt och trottoarvärmare. Kontrollera också att det inte finns poster som tillhör fastighetsel som mäts på hushålls- eller verksamhetselmätare, till exempel golvvärme i badrum.

Om sådana elinstallationer förekommer kan de behandlas enligt följande:

• Installera undermätare om elinstallationens årliga elanvändning förväntas vara större än 3 kWh per m² A_temp.

• Använd schablonvärde om elinstallationens årliga elanvändning förväntas vara mindre än 3 kWh per m² A_temp. Schablonvärde baseras på installerad effekt och användningstid och bör inte användas för flera elinstallationer om de sammanlagt överskrider 20 % av byggnadens totala energianvändning.

Installera mätare om apparat som tillhör kategorin fastighetsel har annan energibärare såvida inte schablon kan användas enligt ovan.

För att kunna analysera byggnadens energiprestanda och korrigera till normalt brukande behövs mätning av levererad hushålls- eller verksamhetsel. Separat mätning för olika delsystem underlättar analyser av avvikelser.

För att kunna analysera byggnadens energiprestanda och korrigera till normalt brukande behövs mätning av inomhustemperaturer i hela byggnaden eller i delar av byggnaden.

För att kunna analysera byggnadens energiprestanda och korrigera till normalt brukande behövs verifiering av antalet brukare. Antalet inflyttade brukare (andel yta som är uthyrd) noteras månadsvis under verifieringsperioden. Drifttider och verksamhet noteras.

Krav på mätosäkerhet för debiteringsmätare för el, värme och varmvatten styrs av mätarlagen och/eller SWEDACs föreskrifter. För övriga installerade mätare för intrimning eller uppföljning bör samma noggrannhetskrav tillämpas. Mätare bör ha en upplösning på ca 1/100-del av storleken på det som ska mätas.

I Sveby Mätföreskrifter finns krav på mätosäkerhet och vilka parametrar som behöver mätas, samt hur och när de behöver kontrolleras för att verifiera byggnadens energiprestanda. Dessutom finns rekommendationer för vad som behöver mätas för att ta fram underlag för analys av eventuell avvikelse från energikrav.

Se till att mätperioden avspeglar avsedd verksamhet och normal drift. Exempel på händelser som kan påverka byggnadens energianvändning är ombyggnad, tillfälligt ändrad verksamhet, eller värme- och ventilationssystem som har varit ur drift under del av året.