Hur bra ett visst material isolerar hänger oftast ihop med dess densitet där minsta möjliga värmeledningsförmåga (eller värmekonduktivitet), ett lambda- värde, begränsas av luftens värde på 0,026 W/(m·K). De flesta isolermaterial har sin bästa isolerförmåga i densitetsområde 20-100 kg/m³ och då med ett lambdavärde som ligger något över det för luft.

För- och nackdelar med de olika produkterna varierar och måste bedömas i varje enskilt fall. Högisolerande material är ofta dyrare än traditionella, ju bättre isolerförmåga desto dyrare. De bör därför främst användas där de ger vinst i utrymme eller i annat avseende. VIP-isolering kräver varsam hantering och passar därför bättre vid prefabricerat byggande samt för lite mer speciella konstruktioner.

Eftersom fönstret har flera funktioner i en byggnad bör också ljustransmission (LT-värde), solfaktor (g-värde), lufttäthet, ljudisolering, säkerhet, estetik och vädringsmöjligheter beaktas vid val av fönster. Olika kombinationer av egenskaper bör väljas utifrån ett lågt energibehov och ett bra inneklimat.

Det börjar även komma så kallade smarta fönster på marknaden som har ytterligare funktioner, exempelvis med ventiler/spjäll för tilluft, inbyggda solceller eller antenner för bättre mobiltäckning.

Eftersom ventilationsbehov och värmebehov inte alltid samspelar, kan högre ventilationsflöde än normalt behövas till vissa delar av byggnaden. Öppna planlösningar och genomtänkt överluft kan vara ett sätt att lösa detta. Övertempererad luft har en negativ inverkan på tilluftsdonets förmåga att ge en god luftutbyteseffektivitet och det är därför viktigt att välja don som ger en god omblandning.

Rum som saknar tilluft, exempelvis badrum, kan behöva någon typ av värmekälla för att det inte upplevas för kallt under kalla vinterdagar. Placeringen av styr- och reglersystemets givare för innetemperatur i det samlade frånluftsflödet kan ge helt felaktig information om rumstemperatur i sovrum och vardagsrum.

Golvvärme kan i princip vara självreglerande genom att golvvärmesystemet tillsammans med det gjutna golvet fungerar som ett värmelager. Då räcker det med ett enkelt reglersystem för framledningstemperaturen i golvvärmeslingan medan vattenflödet är konstant. Detta förenklar systemuppbyggnaden och minskar antalet komponenter, vilket ger en lägre investeringskostnad än ett traditionellt golvvärmesystem.

Det finns också duschar som filtrerar vattnet och återcirkulerar vattnet, på det sättet minimeras både energi- och vattenanvändning. Tekniken har hög investeringskostnad och lämpar sig främst i badhus eller idrottshallar. För byggnader som har stor användning av duschvarmvatten är det möjligt att använda sig av centralt placerade värmeväxlare som integrerar inkommande kallvatten med avloppsledningar. Detta lämpar sig främst för nya byggnader där dragningen av avloppsrören kan förberedas.

Spillvattenvärmen från centrala växlare kan även användas för t.ex. återladdning av borrhål/energilager i en bergvärmeanläggning.

Erfarenheterna från införande av IMD på varmvatten är varierande, allt från ingen till upp mot 30 procent besparing. En framgångsfaktor är sannolikt tydlig information och feedback, samt en kombination av ekonomiskt och miljömässigt incitament.

I Sverige finns en lag om energimätning i byggnader (2014:267) som innebär att IMD ska användas under förutsättning att åtgärden är kostnadseffektiv. För ombyggnad och befintliga byggnader gäller även förutsättningen att åtgärden ska vara teknisk genomförbar.

Idag ses behovsstyrd ventilation ofta som en lösning i nya lokalbyggnader men även i befintliga lokaler byggs äldre konstantflödessystem i många fall om till behovsstyrd ventilation som en energisparåtgärd. Besparingspotentialen är stor i lokaler där närvaron, och därmed belastningen, i enskilda rum varierar mycket. Det gäller konferenslokaler, skolor, restauranger, biografer och i praktiken även kontorsbyggnader.

Behovsstyrd ventilation har även utvecklats för bostäder. Det finns kompletta lösningar på marknaden som möjliggör behovsstyrning i bostäder med integrerad teknik i luftbehandlingsaggregat, individuell styrning på lägenhetsnivå och specialdesignade don. Luftflödena kan styras utifrån fukt och luftkvalitén. Dock får ventilationen endast reduceras till en miniminivå då ingen är närvarande. Eftersom bostäder har relativt låga luftflöden jämfört med lokaler, kan den ekonomiska lönsamheten vara betydligt mindre.

Med roterande värmeväxlare återförs en viss mängd gasformiga föroreningar, även om tryckbalanserna över rotorn är korrekta. I lokaler där det oftast finns höga luftflöden innebär det att en återföring av gasformiga föroreningar späds ut till väldigt låga nivåer. När centrala roterande värmeväxlare har installerats i flerbostadshus har klagomål på luktöverföring från grannlägenheter förekommit. Speciellt problematiskt tycks det vara om det kombineras med recirkulerande spisfläkt med kolfilter. Det är därför vanligt att systemet förbereds för kolfilter på tilluften, vilket medför ett ökat tryckfall och något försämrad energiprestanda för fläktdrift.

Med motströms värmeväxlare kan problem med luktöverföring undvikas men istället kan problem med påfrysning på växlarens frånluftssida förekomma då det är riktigt kallt ute. För dessa växlartyper är det därför viktigt med en fungerande och effektiv avfrostningsfunktion. Ett annat alternativ är förvärmning av uteluften, exempelvis med borrhål som innebär att påfrysning undviks.

Beräkningar visar på en minskning av energianvändningen med nära 8 kWh/m² och år i jämförelse med en standardlösning med FTX och eftervärmningsbatteri. Denna typ av förvärmning kallas ibland även ”HSB FTX”. Om man ändå borrar för en bergvärmepump blir merkostnaden för några fler/större borrhål väldigt liten.

För bostadsaggregat gäller dessutom enligt energimärkningsdirektivet att de ska energimärkas. Möjligheten till behovsstyrning premieras i märkningen. Dessutom ställs krav på ljudnivå och att det måste det finnas möjlighet att inaktivera värmeväxlingen, då värmeåtervinningen inte behövs exempelvis under sommaren. Energimärkningen graderas från A+ till G, där A+ är effektivast.

Vid val av energieffektiv belysning och för att jämföra olika belysningslösningar borde följande egenskaper beaktas:

• Effektbehov. Beroende på belysningskrav kan man i lokalbyggnader komma ned i effektbehov för belysning på 5-10 W/m² golvyta.
• Ljusutbyte (lm/W). Bra lågenergibelysning har ett ljusutbyte på 80-100 lm/W. Även den armatur som ljuskällan placeras i påverkar ljusutbytet.
• Ljuskällans ljuskvalitet, eller färgåtergivning, som anges med ett Ra-värde på en skala från 0 till 100. Ra-värdet bör vara över 80 för att ge en naturtrogen färgåtergivning.
• Möjligheten att dimma belysningen, d.v.s. anpassa belysningsstyrkan steglöst eller i flera steg. Vid byte till lågenergilampor kan många gånger även befintliga dimrar behöva bytas.

Dagens moderna teknik är mer komplex och i lokaler samt industrifastigheter behövs ofta en ljusutredning innan byte. Till exempel har LED helt andra spridningsvinklar jämfört med rundstrålande T5-lysrör.

I lokalbyggnader kan ytterligare besparingar göras genom närvaro och behovsstyrning. I kombination med lågenergibelysning blir dock besparingen inte alls lika stor som den tidigare var med mindre effektiv belysning. LED är den dyraste av lågenergiteknikerna och det kan vara svårt att nå lönsamhet i ett byte från T5 till LED. För att motivera ett belysningsutbyte måste ett livscykelperspektiv (LCC) användas där det analyseras om den långa livslängden och den låga energianvändningen väger tyngre än investeringskostnaden. Den långa livslängden gör också att arbetskostnaden för byte av uttjänta ljuskällor minskar.

Detta har inneburit att bergvärmepumpar inte har varit ett ekonomiskt alternativ. Numera finns ett antal mindre on/off-värmepumpar i storleken 4-5 kW uteffekt, samt en frekvensstyrd värmepump i storleken 1-6 kW uteffekt.

Kapacitetsregleringen innebär också att antalet start och stopp kan minskas vilket förlänger kompressorns livslängd.

Förutom traditionella plana solfångare, vakuumrörsolfångare och traditionella solcellsmoduler finns det också något som brukar kallas hybridsolfångare, som genererar både värme och el. De vanligaste är vätskekylda solcellsmoduler. Deras värme- resp. elverkningsgrad är inte högre än traditionella solfångare och solcellsmoduler, men det tar upp en mindre area, samtidigt som de måste anslutas såväl till en vätskekrets som till ett elsystem. Värmeutbytet är mycket större än elutbytet och vätsketemperaturen blir i regel låg så de lämpar sig därför bäst för lågtemperaturtillämpningar såsom återladdning/temperaturhöjning av borrhål.

De första systemen med värmeväxlare installerades i Bo01 i Malmö och idag (januari 2015) finns det cirka 30 system på olika orter, varav en stor andel är anslutna med en prefabricerad solvärmecentral. Solvärme minskar den specifika energianvändningen med i storleksordningen 10-20 kWh per år per m² A_temp.

Solvärmen minskar behovet av underhåll på biobränsleanläggning och ersätter dessutom biobränsleeldning under sommaren när den ofta har som lägst verkningsgrad.

En nackdel kan vara att borrhålen blir så varma att de inte kan utnyttjas för frikyla sommartid. Detta gör att tekniken sannolikt är mest lämpad för småhus och flerbostadshus som inte har behov av kyla. Tekniken fungerar lika bra för nya byggnader som vid renovering, men det finns inga etablerade prestanda för den här typen av kombinationer. Den här kombinationen erbjuder också en möjlighet att använda hybridsolfångare.

Nackdelen vid användning i bostäder är att el genereras som mest dagtid när behovet är som lägst, även med en värmepump. Batterilager är mycket ovanligt vilket innebär att överskottet matas in på elnätet. En fördel för mikroproducenter, främst småhus och mindre flerbostadshus, är att det numera som årlig nettokonsument av el är möjligt att få en skattereduktion på 60 öre per inmatad kWh el upp till 30 000 kWh.

Om det är ett kontor med frikyla från borrhål eller via forcerad ventilation, kan större delen av den el som momentant används av pumpar och/eller fläktar drivas av solel. Eftersom högt kylbehov ofta sammanfaller med hög solinstrålning är solenergidriven kyla en bra kombination.

Det finns en mängd demonstrationsanläggningar i södra Europa och andra solrika delar av världen och det sker en hel del utveckling av mindre absorptionskylmaskiner. Vi använder absorptionskylmaskiner i kombination med billig fjärrvärme (t.ex. i Göteborg) och det kan vara en möjlighet att använda solvärme för att höja temperatur istället för att höja temperaturen i fjärrvärmesystemet för att få ut mer kyla från absorptionsprocessen.

Det finns också en möjlighet att driva sorptionskyla med solvärme i byggnader med luftburen kyla.

Genom att balansera uttag av kyla sommartid med uttag av värme vintertid, via en värmepump och/eller ett förvärmningsbatteri, kan man över tid bibehålla en bra temperaturnivå i borrhålet för båda ändamålen

Det är vanligtvis mycket lönsammare att själv använda den el man producerar med egna solceller än att sälja den. Ett sätt att hantera åtminstone den kortvariga obalans som ofta råder mellan produktion och användning skulle då vara att även installera ett batteri som kan lagra 1-2 dygns elbehov. Ett sådant batteri skulle även kunna användas för att köpa och lagra billig el för användning vid tidpunkter när elen är dyrare. En elbilstillverkare har nyligen presenterat ett sådant batteri, till ett relativt lågt pris. Andra aktörer tittar på möjligheten att använda uttjänta batterier från elbilar, vilka fortfarande skulle fungera bra i ytterligare ett antal år för ett hus. Detta är också ett sätt att minska batteriernas miljöbelastning.

Jämfört med att styra mot enbart utomhustemperatur kan det vara möjligt att minska värmetillförseln till en byggnad genom att också beakta vind- och solförhållanden. Styrning efter väder används främst för reglering av värmetillförseln till en byggnad baserat på byggnadens tröghet. Det blir också allt vanligare att reglera värmetillförseln mot byggnadens innetemperatur.

Lågenergikontoret i Borås är en relativt kompakt byggnad på 3000 m² _temp ). Den togs i drift 2013 med en beräknad specifik energianvändning på 20 kWh/m² år, vilket stämmer väl med den senaste uppföljningen och motsvarar Energiklass A (27,5 kWh/m²,år).

Detta uppnås genom användning av två värmepumpar á 28 kW nominell värmeeffekt för uppvärmning och varmvatten vilka är kopplade till 9 stycken 200 meters borrhål. Borrhålen används även för frikyla i ventilationen sommartid. Värmeåtervinning ur ventilationsluften sker med en stor central roterande värmeväxlare. Ventilationsflödena behovsstyrs i olika zoner med temperatur och CO₂-givare.

Uppvärmning sker huvudsakligen zonvis med vattenburna radiatorer, men delvis också centralt med ett eftervärmningsbatteri i tilluft efter värmeväxling. Byggnaden är utrustad med ett avancerat styr- och övervakningssystem som utnyttjar att byggnaden är välisolerad och har en stor termisk massa, och delvis använder styrning efter väderprognos, för att optimera energianvändning och termisk komfort.

Väla gård är ett lågenergikontor i Helsingborg som togs i drift 2012. Byggnaden har två huskroppar som binds samman med en entré och trapphusdel och är 1750 m² A_temp. Byggnaden består av prefabricerade betongelement för ökad lufttäthet samt mindre fuktrisk under produktionen, har ett välisolerat klimatskal och inbyggd solavskärmning på gavlar.

Värme och varmvatten förses med bergvärmepumpar som är kopplade till ett borrhålslager. Kyla produceras genom att använda frikyla från borrhålslagret i första hand, men det går även att köra värmepumparna sommartid och lämna kondensorvärmen via en kylmedelkylare om det finns behov.

Kontorsbyggnaden värms med golvvärme i den entrédel som binder ihop huskropparna. I övriga delar finns det radiatorer med elektroniska styrventiler som är samstyrda med ventilationen. Ventilationsaggregaten, ett aggregat i varje huskropp, har värme- och kylbatterier. Behovsstyrning av ventilationen i varje rum sker med ett VAV-system. Det finns solceller på den södra delen av yttertaket på respektive byggnadskropp. Om solcellerna producerar mer än fastigheten kan använda, säljs överskottet.

I Skövde ligger Trädgårdsstadens förskola som är en certifierad passivhusförskola i två våningar. Byggnaden på 1050 m² A_temp stod klar i maj 2012 och huserar sedan dess ett hundratal förskolebarn. Förskolan är en lågenergibyggnad med beräknad specifik energianvändning på 43 kWh/m² år. Värme från processkylmaskiner (kyl- och frys i tillagningskök) återvinns för förvärmning av varmvatten. Överskottsvärme tillförs även i 4 borrhål vilka används för förvärmning av ventilationsluft vintertid men även för viss frikyla sommartid. Resterande uppvärmning och varmvatten var huvudsakligen avsedda att ske med fjärrvärme. En vätska-vattenvärmepump har dock i efterhand installerats för att internt höja temperaturen på den varma sidan av kylmaskinerna. Detta har lett till en mycket låg uppmätt leverans av fjärrvärme.

Uppmätt specifik energianvändning enligt BBR, efter installation av värmepump, är nu endast 16 kWh/m² år. Detta kan jämföras med krav i dåvarande BBR vid uppförandet 2011 på 119,5 kWh/m² år. Total specifik energianvändning hamnade på 65 kWh/m² år, varav 40 kWh/m² år används för tillagningsköket.

Fastigheten har FTX-ventilation med roterande värmeåtervinning; ett aggregat för köksventilationen och ett aggregat för själva förskolan. Förskolan har behovsstyrd ventilation baserad på temperatur och koldioxidhalt.

Skogsgläntans förskola är en lågenergiförskola som stod klar 2013. Förskolan är byggd i ett plan och har en yta på 907 m² A_temp, är dimensionerad för 100 barn och har ett eget tillagningskök.

Konstruktionen bygger på en välisolerad betongstomme. Lufttätningsmätningar visar på ett värde på 0,07 l/s, m² jämfört med ett beställarkrav på 0,3 l/s, m².

Värmeförsörjningen samt tappvarmvatten produceras med hjälp av en bergvärmepump men det finns också två elpannor för spets och reserv. Ventilationssystemet består av ett aggregat med VAV-system samt ytterligare ett FTX-aggregat i köket. Den specifika energianvändningen första året var 23,8 kWh/m², vilket var högre än förväntade 19 kWh/m². Den totala inköpta elen var 76 kWh/m², inklusive verksamhetsel.

På fastigheten finns en solcellsanläggning på 58 kvadratmeter med en beräkna toppeffekt på 8 kW samt en årsproduktion på 8,6 kWh/m² per år. Första året blev utfallet något högre med en produktion på 8,9 kWh/m². Byggnaden var projekterad att klara kraven i FEBY 09, vilket den gjorde för alla fem kontrollvärdena.

Hertings Gård i Falkenberg består av 4 hyreshus med 8 våningar och med 27 lägenheter per huskropp, totalt 11 000 m² _Atemp. Husen har uppförts i två etapper (2008 och 2010), värms med fjärrvärme och är byggda som passivhus.

Husen är grundlagda med betongplatta på mark. Mellanbjälklag och bärande innerväggar är av betong. Ytterväggar och tak är av lätt och välisolerad konstruktion med små köldbryggor. En täthetsmätning visar på 0,2 l/s m² omslutande yta vid ±50 Pa.

Ventilationen sker med värmeåtervinning med roterande värmeväxlare. Två centrala aggregat per huskropp är placerade på bottenplan. Individuella vattenburna eftervärmningsbatterier till varje lägenhet finns i fläktrummet. Individuell debitering baseras dock inte på levererad energimängd utan på vald temperatur utöver +21°C i varje lägenhet. Därutöver finns vintertid även vattenbaserad golvvärme i varje badrum. Varje hus är även utrustat med en enklare 75 kvadratmeter luftsolfångare vilken vid behov används för förvärmning av den friskluft som tas in i byggnaden.

Målsättningen har varit att klara de svenska passivhuskriterierna enligt FEBY09, vilket innebär mindre än 60 kWh/ m² och år. Enligt energiberäkningar skulle byggnaderna hamna på 50 kWh/ m² och år och uppföljning av verklig energianvändning visar att de hamnar strax under detta värde. Detta kan jämföras med nuvarande krav i BBR22 för en icke elvärmd bostadsbyggnad på 75 kWh/m² och år i klimatzon IV. Målsättningen var också att hamna under 75 kWh/m² per år i total specifik energianvändning, inklusive hushållsel, men detta uppnåddes inte då användningen av hushållsel är något högre än beräknat.

I Brogården, Alingsås har flerbostadshus från miljonprogrammet renoverats. Området har renoverats i två etapper. Etapp 1 bestod av en huskropp, medan det i etapp 2 ingick totalt åtta huskroppar och den sista färdigställdes under 2013.

Av den ursprungliga byggnadsstommen behölls betongstommen. I övrigt ersattes den gamla klimatskärmens tak, väggar och fönster med nya välisolerade och täta konstruktioner. De gamla balkongerna placerades innanför den nya klimatskärmen och ersattes av fristående balkonger utanför, utan genomgående köldbryggor. Badrummen gjordes större och handikappanpassades på bottenplan. Frånluftsventilationen ersattes av ventilation med värmeåtervinning. Värme och varmvatten tillförs liksom tidigare med fjärrvärme. Radiatorerna har dock ersatts av luftvärme med ett vätskeburet värmebatteri per lägenhet.

I området Backa Röd i Göteborg ligger 1 600 lägenheter från miljonprogrammet. 2009 startades ett pilotprojekt med att bygga om ett flerfamiljshus till lågenergi. Huset bestod av betongbjälklag och betongelement som i princip gjordes "stomrent". Krypgrund, ytterväggar samt tak tilläggsisolerades och huset lufttätades. En ny takfot konstruerades som går ut över den nya fasaden, yttertak fick ny takpapp med 50 mm takisolering och vindsbjälklaget förseddes med luftspalt och lösull. Fasaden förseddes med 10 mm puts på 2x100 EPS cellplast (max vad konstruktionen klarar utan annan bäring), nya utfackningsväggar innanför och nya (friliggande) golvplattor i balkonger. Den otillgängliga krypgrunden förseddes med utvändig isolering av golvbalkar och lecakulor på marken. Alla fönster byttes ut.

För ventilationen installerades nya från och tilluftskanaler till varje lägenhet med en central roterande värmeväxlare och spisfläktar i varje lägenhet. Värme distribution sker med traditionella radiatorer. Resultatet blev att den årliga energianvändningen sänktes från 178 kWh/m² till 60 kWh/m². Den totala investeringskostnaden landade på 18 050 kSEK.

Söder om Kungsbacka ligger Lindås där tjugo radhuslägenheter finns byggda som de första Svenska passivhusen. De är uppdelade i fyra 2½-plans radhuskroppar med 4 -6 lägenheter per huskropp och stod inflyttningsklara år 2001. De är mycket välisolerade och täta. Större delen av fönstren är placerade i söder för maximal passiv solinstrålning vintertid, samt med balkonger och taköverhäng för god solavskärmning sommartid.

Värmeåtervinningsaggregat med högeffektiv motströms värmeväxlare är placerad i varje lägenhet. Värmning sker vidbehov via luftvärme med ett elbatteri i FTX-aggregaten. Varmvatten värms till ca 40 procent av solvärme. I övrigt värms varmvattnet med en elpatron.

I Vallda, i Kungsbacka kommun, har ett helt bostadsområde byggts enligt passivhusstandard mellan åren 2012 till 2014. Området består av 26 villor, 22 radhushyresrätter med 55+ boende, 16 hyresrätter i fyrbostadshus samt ett äldreboende med 64 lägenheter.

Samtliga hus är projekterade som passivhus. Både värme och varmvatten produceras i en närliggande värmecentral och levereras via ett gemensamt kulvertsystem. Värmecentralen består av en pelletspanna men har också solfångare. Solfångare finns även placerade på olika byggnader i området. De flesta tvätt och diskmaskiner är kopplade till varmvattencirkulationen för att minska elanvändningen.

Villorna är 2-planssmåhus, välisolerade och med lågt luftläckage. De är klassade som passivhus enligt FEBY09. Värme distribueras i husen via golvvärme i badrum och grovkök på entréplan, samt via luftvärme i tilluft efter värmeåtervinningsaggregat. Varje villa har individuell mätning av tappvarmvatten, el samt värme. Lägenheterna i radhusen varierar mellan 2 och 4 r.o.k. De är konstruerade i ett plan på betongplatta och väggarna är främst uppbyggda av träreglar samt mineralull. Ytterligare isolering fås av grafitcellplast. I lägenheterna finns ett FTX-system. Varje lägenhet har individuell mätning av tappvarmvatten samt el. Fyrbostadshusen har fyra lägenheter med mellan 2 och 4 r.o.k, fördelad på två våningar. De är konstruerade i ett plan på betongplatta och väggarna är främst uppbyggda av träreglar samt mineralull. Ventilationen sker via ett värmeåtervinningsaggregat. Varje lägenhet har individuell mätning av tappvarmvatten samt el, medan värme mäts per huskropp.

Äldreboendet är det första passivhuscertifierade äldreboendet i Sverige. Huvuddelen av konstruktionen utgörs av betongväggar på betongplatta. Ytterväggarna har sedan en träregelkonstruktion med träpanel och isolering görs med stenull. Ventilation ske via ett värmeåtervinningsaggregat. Äldreboendet är den enda byggnaden som har komfortkyla och dess elanvändning täcks med elgenerering från solceller. Solcellerna ska även täcka 40 procent av fastighetselen på årsbasis.