3

Roller och ansvar i byggprocessen

Denna del består av sidor

Byggprocessen
Kvalitetssäkring
Beställning

Byggprocessen

Med byggprocessen menas hela den process som erfordras för att skapa och förvalta byggnader och anläggningar. Byggprocessens olika faser ser principiellt likadana ut oavsett vilket typ av byggnad som ska produceras. När en energieffektiv byggnad planeras, bör extra fokus läggas på hur energifrågan hanteras och kvalitet säkerställs genom byggprocessens alla faser. Det är viktigt att förstå vilka möjligheter som finns att ställa krav på energiprestanda och hur energifrågan hålls ihop genom hela byggprocessen fram till överlämnande i förvaltning.

Byggprocessen påverkas av beställarens krav, men även av ett antal lagar och regelverk, framför allt BBR – Boverkets Byggregler och PBL – Plan- och Bygglagen. Även samhällets politiska beslut inverkar på hur byggnader planeras, placeras och uppförs.

Nedan beskrivs byggprocessens olika skeden och olika aktörers roller och ansvar med fokus på hur energifrågan hanteras.

Under program- och utredningsskedet fastställer beställaren mål och krav utifrån den planerade verksamheten. I skedet skisseras, utreds och bedöms övergripande lösningar och sedan beskrivs i mer detalj programhandlingar för senare skeden.

I programhandlingarna redovisas vilka energimål man vill uppnå och vilka krav på inneklimat, funktioner och energiprestanda som ska ställas för den planerade byggnaden. Ansvarsfördelning för övergripande energiuppföljning fastställas.

Det är viktigt att i programhandlingarna göra ett noggrant arbete och belysa och beräkna konsekvenserna av olika funktionskrav och systemval innan entreprenadupphandlingen. Det kostar väldigt lite att ändra krav på prestanda och systemlösningar i projekteringsskedet, medan det i byggskedet kan bli mycket kostsamt.

Systemprojektering

Projekteringsskedet inleds med systemprojektering där mer konkret beskrivning av byggnadens system och utformning tas fram i form av systemhandlingar. Alternativa system för utformningar av såväl arkitektur, teknik som konstruktion värderas.

I systemprojektering sammanställs energitekniska funktionskrav och energiberäkningar utförs. Kontrollplan med avseende på energi enligt PBL samt resurs- och tidplan upprättas.

Detaljprojektering

Vid detaljprojektering sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering. Beskrivning av byggnadens funktion, konstruktion, system och dimensionering redovisas i bygghandlingar i så detaljerat omfattning att kostnader och bindande anbud kan lämnas.

Detaljprojekteringen ska tydligt visa vilka konstruktioner, produkter och systemlösningar som ska väljas, med detaljerad kravspecifikation för funktion, egenskaper och prestanda. Även fabrikat borde ges på de delar som kan påverka energiprestandan. Vid entreprenader där beställaren är en offentlig aktör ska exempel på en produkt följas av ”eller likvärdig”, så att entreprenören själv kan välja den produkt som bäst motsvarar funktionskraven.

I detaljprojektering uppdateras projekterade energitekniska funktionskrav och reviderad energiberäkning utförs. En mätplan tas fram hur provning och funktionskontroll ska utföras och hur energikrav ska uppföljas. Viktiga mätpunkter skrivs in som möjliggör att verifiera prestanda på delsystem och komponenter.

Under genomförandet uppförs byggnaden efter de bygghandlingar som upprättats vid detaljprojekteringen. Egenprovningar och kontroller av delsystems funktioner och prestanda sker löpande i entreprenaden. Injustering, intrimning och åtgärder av funktioner görs regelbundet för att säkerställa att de uppfyller avtalade kravspecifikationer.

För att uppnå ställda energikrav är det viktigt att produktionen av byggnaden och installation av dess system görs med stor noggrannhet. En viktig del för att nå beräknad energiprestanda handlar om samordning. Under produktionen ligger samordningsansvaret på olika aktörer beroende på vilken entreprenadform som valts.

Under driftsättning genomförs samordnade provningar och funktionskontroller för verifiering av funktion och prestanda av byggnaden och system. Givare och mätsystem i styr- och uppföljningssystem verifieras. Den samordnade provningen ska genomföras cirka 1 månad innan slutbesiktning.

En slutbesiktning genomförs där det fastställs huruvida entreprenader är utförda enligt gällande kontrakt, ritningar och övriga överenskommelser. I slutbesiktningen ingår också kontroll av mätsystemets funktioner.

Idrifttagning är en viktig del i överlämningsskedet. I lågenergibyggnader behöver idrifttagning ske på ett genomtänkt sätt med särskilt fokus på att säkerställa alla funktioner i byggnaden som kopplar till god inomhusmiljö och energiprestanda. Erforderlig tid behöver avsättas till att genomföra tester och provningar och att en samordnad provning genomförs innan slutbesiktningen. Då bedöms hur olika system och konstruktioner samverkar. Om inte tillräcklig noggrannhet beaktas vid idrifttagning, kan även en mycket bra byggnad få ett bristfälligt inomhusklimat och en alltför hög energianvändning.

Under garantiperioden genomförs vinter- och sommarfallsprov och slutbesiktningen slutförs. Under idrifttagningen sker också intrimning och injustering av samtliga reglerfunktioner, tider och andra parametrar som är nödvändiga för en optimal drift. Garantiperioden slutar med garantibesiktning.

Verkliga energitekniska funktionskrav uppdateras och energiberäkningar revideras vid behov enligt verklig utförande. Byggnadens energiprestanda verifieras genom mätning under garantiperiod. Erfarenheter bör samlas in från hela byggprocessen för att återföras till nästa projekt.

Efter byggnaden är färdigbyggd och garantibesiktning genomförd börjar förvaltningsskedet.

Förvaltningsskedet utgör mer än 90 procent av byggnadens livslängd, därför är det av stor vikt att förvaltningen sker med målsättning att uppnå en optimal drift. Energiprestanda behöver regelbundet följas upp och rutiner skapas, med hänsyn till både de som vistas i byggnaden och den målsättning som formulerades under projekteringsfasen.

Småhus

Byggprocessens olika faser ser principiellt likadana ut för alla typer av byggnader, men för småhus kan roller och ansvar vara annorlunda. Småhus produceras vanligtvis med en hög grad av prefabricering och modultillverkning i fabriker istället för platsbygge. Småhusfabrikanten står normalt för all nödvändig kompetens avseende design, konstruktion och montagearbeten i en egen process. Beställaren är oftast en privatperson och inte en juridisk person vilket gör att ansvar, roller och avtalsformer är annorlunda. Det är dock här lika viktigt att rätt krav på energiprestanda ställs och att erforderlig kompetens finns för att se byggnaden som ett system i ett helhetsperspektiv.

Roller och ansvar i byggprocessen

Nedan beskrivs vilka roller och ansvar olika aktörer vanligen har för energifrågan i olika skeden av byggprocessen. Detta kan naturligtvis variera i olika byggprojekt och i många utvecklingsprojekt arbetar man med att få med fler av olika aktörer i byggprocessens olika skeden.

Program och utredning Projektering Produktion Driftsättning Drift och uppföljning Förvaltning
Byggherre är beställare och initiativtagare till byggprojektet och normalt ägare/förvaltare av den färdiga byggnaden. Byggherren har det yttersta ansvaret för att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser och att rätt kompetens finns med i projekten genom hela byggprocessen. Beställarens roll och ansvar beror också på vilken entreprenadform som väljs.

Fastställa energimål och tydliggöra krav på inneklimat, funktioner och energiprestanda utifrån den planerade verksamheten i byggnaden.

Ta fram underlag för upphandling och se till att rätt kompetens handlas upp för projektering. Bestäm hur funktion och prestanda ska verifieras i den färdiga entreprenaden och hur energikrav ska följas upp i driftskedet. Säkerställa att samordning mellan olika aktörer sker. Ta fram förfrågningsunderlag.

Handla upp rätt kompetens för genomförandet. Säkerställa att samordning mellan olika aktörer sker.

Medverka vid slutbesiktning. Säkerställa att samordning mellan olika aktörer sker.

Säkerställa att energikrav följs upp. Medverka vid garantibesiktning. Ta del av erfarenheter till nästa projekt.

Säkerställa att förvaltningen sker med målsättning att uppnå en optimal drift och att energiprestanda följs upp regelbundet.
Byggprojektledare är byggherrens ombud med ansvar att driva och säkerställa utförandet genom hela byggprocessen. Byggprojektledaren bör om man inte själv har energikompetens se till att förstärka projektledningen med detta, till exempel genom Energisamordnare och/eller energispecialister.

Fastställa ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter.

Se till att energitekniska funktionskrav sammanställs, energiberäkning utförs och konsekvenserna av olika funktionskrav och systemval analyseras. Granska handlingar och kontrollera utförandet under projekteringsskedet. Bestämma hur funktion och prestanda ska verifieras i den färdiga entreprenaden och energikrav följas upp i driftskedet. Ta fram förfrågningsunderlag. Upprätta resurs- och tidplan.

Handla upp rätt kompetens för genomförandet. Leda hela arbetet. Granska handlingar och kontrollera utförandet. Säkerställ att samordning mellan olika aktörer sker. Ansvara för att byggdelar och installationer som påverkar energiprestanda testas och provkörs under entreprenaden.

Medverka vid driftsättning och se till att alla fel åtgärdas.

Säkerställa att energikrav följs upp enligt plan. Medverka vid garantibesiktning och se till att alla fel åtgärdas. Ansvarar för att erfarenhetsåterföring sker till alla aktörer.
Kontrollansvarig ska medverka till att projektet uppfyller kraven i bygglagstiftningen.

Upprätta kontrollplan med avseende på energi enligt PBL.

Se till att kvalitets- och miljökrav enligt bygglovet och andra föreskrifter följs. Bevaka att entreprenören genomför sin egenkontroll på rätt sätt vad gäller energiinstallationer.

Medverka vid slutbesiktning och skriva ett utlåtande till byggnadsnämnden.

Medverka vid garantibesiktning.
Byggherrens projektledning kan komplettera sin kompetens med expertis inom energi för att öka säkerheten att de energikrav som ställts uppfylls. En energisamordnare kan anlitas eller alternativt kan ansvaret för energisamordning fördelas mellan olika aktörer.

Målet för energisamordning ska vara att säkerställa god innemiljö och låg energianvändning för byggnaden. Energisamordnaren har en roll att leda och samordna energifrågorna genom hela byggprocessen så att fokus förblir på kvalitet i såväl material och genomförande. En energisamordnare fungerar, med avseende på energianvändning och inneklimat, som en länk mellan de olika faserna och aktörerna genom hela byggprocessen. Det innebär att hjälpa projekteringsledaren, styra och stötta konsult- och entreprenadarbetet avseende energi- och miljöfrågor. Energisamordningen bör starta redan i programskedet och pågå till minst 1 år efter avslutat projekt.

Ibland kan ett miljöcertifieringssystem för byggnader användas för att leda och styra processen, då är energisamordnarens roll att bevaka arbetet utifrån certifieringssystemets kriterier.

Ge råd för möjligheter och hinder vid val av energikrav.

Granska energiberäkningar. Kontrollera att energikrav uppfylls i framtagna projekthandlingar. Kontrollerar att projekteringen innehåller erforderligt mätsystem för verifiering av funktionskrav. Upprätta en mall för kontroller avseende funktion och prestanda på bygg- och installationssystem. Ta fram underlag för uppföljning av energikrav med budget för resurs och tidplan. Upprätta plan för överlämning av energi och innemiljöfrågor mellan olika faser och för samordning mellan olika aktörer.

Stödja upphandling av entreprenörer och val av system och material. Kontrollera egenkontroll och provning och överlämning mellan faser och aktörer. Bidra till kommunikation och samordning mellan inblandade aktörer så att förståelse om byggnaden som ett system upprätthålls. Säkerställa att olämpliga byten av projekterade material och kvalitet på komponenter inte sker och att risk för slarv och dåligt genomförande undviks.

Kontrollera samordnad funktions- och prestandaprovning.

Kontrollera att vinter- och sommarfallsprov utförs. Kontroll av energiprestanda och analys av avvikelser.

Sammanställa erfarenheter och energihandlingar.

Arkitekter konstruerar, beskriver och upprättar ritningar för byggnadens utformning enligt beställarens krav och utifrån den planerade verksamheten i byggnaden. Arkitekter anlitas ofta i projektet innan övriga projektörer, redan i programarbetet. Då kan energiprestanda beaktas redan vid byggnadens utformning, geometri och fönstersättning.

Från övergripande fakta och kunskaper om fysiska, tekniska samt regel- och marknadsmässiga förutsättningar ta fram skisser och beskrivningar för att säkerställa att byggnaden får en utformning som möjliggör låg energianvändning.

Ta fram detaljerade beskrivningar och handlingar för byggnadens utformning, värdera alternativa system för utformning av arkitektur utifrån estetiska, miljö och energiaspekter. Säkerställer att byggnaden får en utformning som möjliggör låg energianvändning.

Tar del av erfarenheter till nästa projekt.
Med projektörer menas byggnadskonstruktörer, geotekniker, installationsprojektörer, elprojektörer med flera som efter uppställda funktionskrav konstruerar, beskriver och upprättar ritningar för olika delar och system av byggnaden. I många projekt är det inte samma projektör eller företag som är med i program- och utredningsskedet som sedan genomför projekteringen. För projekteringsarbetet utses ofta en projekteringsledare som leder och samordnar projektörernas arbete.

Sammanställa övergripande fakta och kunskaper om fysiska, tekniska samt regel- och marknadsmässiga förutsättningar och ta fram skisser för övergripande principlösningar. Belysa och beräkna konsekvenserna av olika funktionskrav och systemval.

Beräkna och konstruera byggdelar och installationer så att uppställda krav på energiprestanda och inneklimat kan uppfyllas. Energitekniska funktionskrav beaktas och energiberäkning utförs och revideras vid behov. Värdera alternativa teknik- och konstruktionssystem utifrån miljö- och energiaspekter. Se byggnaden som helhet genom att ta hänsyn till hur varje del av ett system påverkar den totala funktionen. Ta fram system- och bygghandlingar för byggnadens system och konstruktionsdelar.

Ta fram mätplan och beskrivningstexter för hur provning och kontroll skall utföras. Projektera in erforderliga mätpunkter för att kunna verifiera funktion och energiprestanda.

Uppdatera energitekniska funktionskrav och reviderad energiberäkning enligt verkligt utförande.

Ta del av erfarenheter till nästa projekt.

Entreprenörer är de som har till uppgift att fysiskt upprätta olika delar av byggnaden och som bygger, monterar och installerar byggprojektet i enlighet med projekterade bygghandlingar. Här ingår bygg, el, VVS, målning, golvläggning med mera. Beroende på entreprenadform så har entreprenörerna olika grad av ansvar för energiprestanda.

Bygg- och installationsledare leder entreprenadarbetet och ansvarar för att byggdelar och installationer som påverkar energiprestanda testas och provkörs under entreprenaden. Kollektivanställda i entreprenadföretagen bör få erforderlig utbildning om hur utförandet av deras arbete kan påverka energiprestanda.

Ansvara för att byggnaden uppförs enligt noggrannhetskrav och efter bygghandlingar som upprättats vid detaljprojekteringen. Säkerställa att de material och kvalitet på komponenter som projekterats också är de som installeras. Se till att byggelement inte exponeras för fukt eller på andra sätt skadas under produktionsprocessen. Följa beställarens kvalitetsrutiner och säkerställa att kvalitetsmålen uppnås.

Genomför egenprovningar och kontroller av funktioner av delsystem samt injustering och intrimning av system för att säkerställa att byggnaden och system uppfyller avtalade kravspecifikationer.

Medverka vid samordnad funktions- och prestandaprovning innan överlämnandet och genomföra erforderliga provningar och tester som ger underlag till slutbesiktningen. Verifiera att givare och mätare för styr- och uppföljningssystem har avsedd funktion. Tillhandahålla drift- och skötselinstruktioner och ge erforderlig utbildning av driftorganisationen som ska ta över.

Medverka vid garantibesiktning. Beroende av avtal åtgärda eventuella fel. Ta del av erfarenheter till nästa projekt.

Förvaltare och driftspersonal ansvarar för drift och underhåll av byggnaden och dess tekniska installationer. De bör därför ha ett ansvar för att ge feedback och erfarenhetsåterföring till projektörer och bygg- och installationsledare om hur tidigare byggda system och komponenter fungerat i drift.

Delge erfarenheter av driftmöjligheter med vald systemlösning. Medverka vid framtagning av mätplan för verifiering av funktionskrav och uppföljning av energiprestanda.

Medverka vid samordnade provningar och funktionskontroller, intrimning och injustering av samtliga reglerfunktioner, tider och andra parametrar som är nödvändiga för en optimal drift och vid verifiering av att mätsystem har avsedd funktion. Komplettera driftrutiner enligt drift- och skötselinstruktioner och uppföljningsinstruktioner.

Säkerställa att byggandens drift fungerar. Säkerställa att byggnadens energiprestanda kan verifieras med mätdata som lagras kontinuerligt. Ta del av erfarenheter till nästa projekt.

Följa upp energiprestanda regelbundet och skapa nya rutiner som behövs för att upprätthålla den målsättning som formulerades under projekteringsfasen. Erfarenheter sammanställs från upprätthållande av funktions- och prestandakrav genom mätning och insamling av brukares upplevelser.

Se byggnaden som helhet

För lågenergibyggnader är det särskilt betydelsefullt att aktörerna i byggprocessen ser helheten och förstår hur byggandens klimatskärm och de olika installationerna samverkar. Arbetet behöver utgå från en förståelse av helheten och att en energieffektiv byggnad inte blir bättre än sin svagaste länk. Nedan följer några tips för att undvika att kedjan brister.

Säkerställ att byggelement inte exponeras för fukt eller på andra sätt skadas under produktionsprocessen, så att de inte fungerar som de ska.

Se till att installera material och komponenter med den prestanda som projekterats.

Uppför byggnaden med stor noggrannhet, så att inte större köldbryggor än förväntat uppstår och att bygganden får en god lufttäthet.

Låt byggprocessen få ta tid med god kommunikation och samordning mellan inblandade aktörer så att risk för slarv och dåligt genomförande minimeras.

Risk och känslighetsanalys

Under byggprocessens gång är det speciellt viktigt att bedöma inverkan av alternativa utföranden och utbyten av installations- och konstruktionsdelar så att energimålet kan uppnås. Energisamordnaren och den som genomför energiberäkningarna kan i samråd med beställare undersöka dessa alternativ och avgöra vilka känslighetsanalyser som behöver göras.

Byggnadens energiprestanda beräknas inledningsvis med ett stort antal osäkra parametrar. Med risk- och känslighetsanalyser undersöks vad som händer om någon ingående parameter förändras. Dessa utförs lämpligen med hjälp av energiberäkningar, där speciellt viktiga indata för lågenergibyggnader varieras som till exempel:

  • Årsverkningsgrad på värmeåtervinning
  • Årsvärmesfaktor på värmepumpar
  • Lufttäthet
  • Storlek på köldbryggor
  • U-värden på byggnadsdelar
  • VVC-förluster

Ansvar vid olika entreprenadformer

En viktig del för att uppnå uppställda krav på energiprestanda handlar om samordning. Under produktionsskedet ligger ansvaret på olika aktörer beroende på vilken entreprenadform som valts.

Delad entreprenad är en form av utförandeentreprenad där beställaren tillsammans med sina konsulter har ansvar för att valda tekniklösningar kan uppfylla ställda funktions- och prestandakrav. Här är det viktigt att beställaren har god kännedom om hur de olika delsystemen kommer att påverka varandra, samt hur ställda energi- och funktionskrav kan översättas till tekniska specifikationer. Beställaren har möjlighet att under projekteringsskedet ändra och påverka hur man vill ha en konstruktion eller systemlösning. Entreprenören ansvarar för att byggarbeten, montage och installationer utförs med rätt kvalitet så som anges i bygghandlingarna. Ofta upphandlas olika entreprenadföretag för olika teknikområden, till exempel mark, bygg, el och VVS.

Generalentreprenad är liksom delad entreprenad en form av utförandeentreprenad där beställaren tillsammans med sina konsulter har ansvar för att valda tekniklösningar kan uppfylla ställda funktions- och prestandakrav. Entreprenörer ansvarar för att byggarbeten, montage och installationer utförs med rätt kvalitet så som anges i bygghandlingarna. En av entreprenörerna utses som ”general” och får ett helhetsansvar att samordna alla inblandade underentreprenörer för olika teknikområden, till exempel mark, bygg, el och VVS. Generalentreprenören tecknar avtal med underentreprenörer och har då ansvar för dessa gentemot beställaren.

Vid funktionsentreprenad övertar en totalentreprenör ansvaret från beställaren, ofta med programhandlingar som bas. Den fortsatta detaljprojekteringen sker därefter under totalentreprenörens ansvar, inklusive att ta fram bygghandlingar och översätta ställda funktions- och prestandakrav till tekniska konstruktioner och systemlösningar. Totalentreprenören har det fortsatta ansvaret för att kraven uppfylls och verifieras. Här är det viktigt att beställaren har preciserat tydliga krav på vilka energi- och funktionskrav som ska uppnås och hur de ska verifieras. Om beställaren vill ändra eller lägga till krav, efter att avtal slutits så måste det regleras i det skrivna avtalet avseende ansvar och eventuella kostnader.

På senare tid har en variant av entreprenadform utvecklats som används mer och mer vid byggande av lågenergibyggnader. Partnering eller samverkansentreprenad  som kan beskrivas som en mix av en funktionsentreprenad och en utförandeentreprenad. Vid partnering tas entreprenörerna in redan i projekteringsskedet. Modellens tre nyckelfaktorer är gemensamma mål, organisation och ekonomi. Partnering innebär många möten som tillvaratar inblandade aktörers kompetens och genom dialog väljs funktionskrav och systemlösningar som bäst uppfyller projektets målsättning. Entreprenadformen är särskilt lämplig vid ombyggnad där många saker kan vara svåra att redovisa i en programhandling, men då beställaren ändå vill att entreprenören tar ett totalansvar för funktion och prestanda.

Avslutande kunskapsfrågor

    Kvalitetssäkring

    Idag finns väl utvecklad teknik både för att minska värmeförluster och öka värmeåtervinningen i nyproduktion, och det finns många exempel på framgångsrik energieffektiviserande renovering. En utmaning är dock att genom alla skeden av byggprocessen säkerställa att den goda energiprestanda som planerats på ritbordet också uppnås. Genom hela byggprocessen måste en plan finnas för kvalitetssäkring.

    Styrande dokument

    Oavsett på vilken nivå energikravet ligger, är det viktigt att det formuleras tydligt i styrande dokument. Detta görs i programhandlingar och kravspecifikationer som upprättas tidigt i byggprocessen. Beroende på entreprenadform ligger ansvaret för att slutprodukten svarar mot kvalitetskraven kvar på endera byggherren eller förflyttas till utföraren, entreprenören.

    Vid upphandling av entreprenör redovisas gällande förfrågningsunderlag med alla de handlingar som åberopas. Under projekteringsfasen är det projekteringsledaren och den kontrollansvarige som ansvarar för att projekteringen leder till att samtliga uppställda krav uppfylls. När projektet är avslutat skall projektörer och entreprenörer verifiera att punkterna i kontrollplanen är utförda.

    Ett kvalitetsstyrningsmoment/krav som inte finns nedtecknat i de styrande dokumenten vid start av projektering eller upphandling av en entreprenör, tas inte med i varken planering eller budgetering. Det medför en merkostnad om det i efterhand bestäms att uppföljning ska göras. Kort och gott är det ineffektivt att inte planera tidigt för kvalitetssäkring.

    Metoder för kvalitetssäkring

    Det finns flera olika sätt att arbeta med kvalitetssäkring för att säkerställa att energimål uppnås. En organisation som har ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera energifrågan i organisationen följer ofta ett så kallat energiledningssystem.

    Det finns också kvalitetssäkringsmetoder för hur energifrågan ska hanteras i själva byggprocessen. Dessa metoder beskriver hur kvalitetssäkring skall genomföras, men innefattar inga faktiskta krav på till exempel energiprestanda eller olika komponenters tekniska specifikationer. Projekt där dessa metoder används kan ha helt olika energi- eller miljöprestandakrav, det är själva metodiken som är det centrala.

    Även energi- och miljöcertifieringssystem, eller koncept av lågenergibyggnader, innehåller oftast en rekommenderad metodik för kvalitetssäkring och energiledning. Här finns tydliga krav på vilka mål som minst måste uppnås för att certifiera en byggnad.

    Energiledningssystem

    Ett energiledningssystem säkerställer att det finns ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera energifrågan och ser till att det skapas tydlighet gällande vilka mål som ska uppnås, vilka aktiviteter som ingår, vilka som ansvarar för arbetet och vilka resurser som finns.

    Energiledning kan delas upp i genomförandet av mjuka och hårda åtgärder. I de mjuka åtgärderna ingår att skapa och upprätthålla motivation hos personal och se till att de har kunskap om energifrågor. De hårda åtgärderna består av att arbeta med mål och kvalitetssäkring, samt regelbundet energiinventera det befintliga fastighetsbeståndet.

    Roller och ansvar

    När ett energiledningssystem ska införas, behöver det byggas upp en organisation som tydliggör ansvar och befogenheter för olika delar. En viktig faktor för att energiledningssystemet ska uppnå goda resultat är att utse en energiansvarig. Denne ansvarar för energiledningssystemet och rapportera om energieffektiviseringsarbetet i sin helhet till högsta ledningen.

    Utbildnings- och utvecklingsrutiner

    Rutiner för utbildning och kompetensutveckling av medarbetarna ska säkerställa att alla vars arbete kan påverka energianvändningen är kompetenta ur energisynpunkt.

    Rutiner för hantering och kommunikation

    Rutiner för kommunikation ska upprättas för att säkerställa att informationen om organisationens energipolicy, mål, rutiner når alla medarbetare men också för att alla medarbetare ska ha möjlighet att kommunicera med ledningen.

    Energipolicy

    Ett första steg för det företag som vill jobba aktivt med att minska sin energianvändning, är att ta fram en energipolicy. Denna policy ska vara förankrad i ledningen och vara tillräckligt enkel och tydlig för att alla ska kunna förstå den.

    Kartläggning av energianvändningen

    För att sätta energimål är det första steget att inventera och analysera vilken energianvändning som finns samt vilka byggnader som använder mest energi. Utifrån denna information görs därefter noggrannare besiktningar i utvalda delar av fastighetsbeståndet.

    Mål och medel

    Energimål bör kopplas till policyn och konkretisera olika aktiviteter som är tydliga och lätta att följa upp. Det skall vara bestämt vem som är ansvarig för respektive mål. Denne rapporterar direkt till ledningen hur arbetet gått. Ledningen skall därefter utvärdera och eventuellt uppdatera målen samt säkerställa att det finns tillgängliga medel att uppfylla målen.

    Handlingsplan

    Till varje mål upprättas en handlingsplan.

    Systematiskt energiarbete

    Det systematiska energiarbetet ska genomföras enligt handlingsplanen.

    Inköpsrutiner

    Det är viktigt att ha dokumenterade rutiner för hur energi – både el och värme - upphandlas och köps in.

    Uppföljning av målen

    Det är viktigt att bestämma hur målen ska mätas och följas upp och att det är fastställt vem som är ansvarig för detta.

    Kvalitetssäkringsmetoder

    Det finns beprövade program för att hantera energifrågan med uppföljning och kvalitetssäkring under byggprocessen. Exempel på dessa är Sveby Energiverifikat och Bygga E.

    Sveby står för ”Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader” och är ett branschöverskridande program som tar fram hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning. Sveby-programmet utgör ett förtydligande av energikraven i Boverkets Byggregler och syftar till att skapa gemensam praxis för hantering av energifrågor från framtagande till verifiering av energimål. Sveby består av tre huvuddelar: beräkningar, avtal och verifiering. Här finns hjälpmedel för att underlätta och samordna arbetet med energifrågan i byggprocessen, från avtalsmall vid upphandling till verifieringsmall för att bearbeta uppmätta värden under en treårsperiod efter idrifttagandet. Sveby har utvecklats av företag och organisationer i bygg- och fastighetsbranschen.

    ByggaE är en metod för att arbeta med energifrågan genom hela byggprocessen. Metoden bygger på att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av kvalitetsstyrande rutiner och checklistor. Dokumentationen är samlad i en mappstruktur kallad Energidokumentation där samtliga hjälpmedel finns samlade. Varje byggskede har en egen mapp. I materialet finns mallar och verktyg för dokumentation och redovisning, checklistor och mätplaner. Det finns även förslag på protokollmallar för olika typer av möten som energisamordnaren håller med olika parter i projektet, och vilka frågor som bör tas upp på dessa möten

    Energi- och miljöcertifieringssystem

    Genom att ställa krav på att tillämpa ett miljöcertifieringssystem får man på ett enkelt sätt in en kombination av krav som påverkar såväl yttre miljö, innemiljö, energi, ekonomi som hälsa hos byggnadens brukare. Eftersom kraven är utarbetade av organisationer, ofta i samverkan med andra aktörer på marknaden, är de väl förankrade i branschen och bidrar med ett stort mått av kvalitetssäkring.

    Fastighetsägarens målsättning och strategi bör styra valet av miljöcertifiering. I många fall arbetar fastighetsägaren med systematiken i systemen utan att göra en certifiering.

    System:
    GreenBuilding

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    Europa
    Administreras av SGBC (Sweden Green Building Council)

    Ett energiklassningssystem som riktar sig till företag och organisationer som vill energieffektivisera sina lokaler i både nya och befintliga byggnader. Kraven ställs enbart på energi och innebär att byggnaden ska minska sin energianvändning med 25 % eller ligga 25 % över nybyggnadskraven i BBR.

    En nivå för betyg

    System:
    Miljöbyggnad

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    Sverige
    Administreras av SGBC (Sweden Green Building Council)

    Ett certifieringssystem som utgår från svenska byggregler och används för nyproducerade och befintliga byggnader av alla storlekar. Systemet bygger på bedömning av indikatorer inom fyra områden: energi, material, innemiljö och fuktsäkerhet.

    BRONS, SILVER eller GULD. Beteckningen KLASSAD används för indikatorer och byggnader som inte är godkända.

    System:
    BREEAM

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    Storbritannien
    Administreras av SGBC (Sweden Green Building Council)

    Ett miljöcertifieringssystem som används för klassning av alla typer av nya och befintliga byggnader, men även för stadsdelar. BREEAM används vanligtvis för handels-, kontors- och industribyggnader. Systemet bygger på bedömning av indikatorer inom elva områden som berör energi och miljö. Höga krav ställs på både miljöledning och energiprestanda.

    5 nivåer: Pass, Good, Very good, Excellent, Outstanding. Totalt kan 112 poäng erhållas.

    System:
    LEED

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    USA
    Administreras av SGBC (Sweden Green Building Council)

    Ett miljöcertifieringssystem som används för att certifiera småhus, flerbostadshus, lokalbyggnader och hela områden/stadsdelar. Systemet bygger på bedömning av indikatorer inom elva områden.

    5 nivåer: Platina, Guld, Silver, Certifierad. Totalt kan 110 poäng erhållas.

    System:
    Svanen

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    Nordiska länder
    Administreras av Miljömärkning Sverige

    Ett miljömärkningssystem som bygger på att man ansöker om en licens för att uppföra en Svanenmärkt byggnad. Licensinnehavaren ska ta totalansvar för byggprocessen. Licens kan sökas för nybyggda småhus, flerbostadshus och förskolor. Man kan även certifiera ett typhus. Svanen bygger på bedömning av indikatorer inom sju områden, med tonvikt på miljövänliga material, inte energiprestanda.

    Inga betygsnivåer. Alla samtliga obligatoriska krav ska vara uppfyllda samt en uppnådd poängsumma från ett antal krav.

    System:
    Feby18

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    Nordiska länder
    Administreras av Sveriges centrum för nollenergihus

    Ett energiklassningsssystem som erbjuder tre olika klassningar: passivhus, nollenergihus och minienergihus. Både bostäder och lokaler, nya såväl som befintliga, kan klassas.

    Kriterierna anger främst hur aktuella energikrav tas fram, hur energiberäkningen skall genomföras och redovisas samt vissa funktionskrav för att säkerställa låga värmeförluster.

    Passivhus, nollenergihus och minienergihus.

    System:
    Passivhus-certifiering

    Usprung

    Användning

    Betygsnivåer/
    Klassning

    Tyskland
    Administreras av Intressegrupp passivhus (IGPH)

    Ett internationellt certifieringssystem för passivhus. Kriterierna bygger på att transmissions- och ventilationsförluster minimeras så mycket att den lilla värmetillförsel som krävs kan tillgodoses mycket enkelt, ofta med hjälp av tilluft. Klassningen går att tillämpa på alla typer av byggnader. Beräkningar ska genomföras enligt Passivhus Projekteringspaket (PHPP).

    Passivhus

    Avslutande kunskapsfrågor

      Beställning

      Det finns flera faktorer som beställaren måste ta hänsyn till vid beställning av en lågenergibyggnad eller ett energirenoveringsprojekt. Ett lyckat resultat hänger främst på handlingarnas innehåll, samordning och kvalitetssäkring under genomförandet.

      Följande checklista kan vara till hjälp:

      • Ställ tydliga krav vid upphandling
      • Se till att olika krav inte står i konflikt med varandra
      • Hitta rätt kompetens
      • Skriv tydliga avtal
      • Säkerställ tydlig ansvarsfördelning
      • Se till att det finns samordning i byggprocessen
      • Säkerställ att uppföljningsrutiner tas fram
      Småhus

      Eftersom beställaren för småhus oftast är en privatperson är förkunskaperna vanligtvis begränsade. Det kan då vara enklare att använda en totalentreprenör som åtar sig allt från projektering till att färdigställa huset. Ett annat alternativ är att beställa ett hus från en småhusleverantör som tar hand om både projektering och entreprenad. För beställaren är det i båda fallen viktigt att ställa tydliga krav på energiprestanda och kvalitet, annars är det entreprenören/leverantören som väljer både utförande och energiprestanda.

      Krav vid upphandling

      Det är ofta många parter inblandade i ett byggprojekt vilka vanligtvis upphandlas i olika skeden och det behövs ett väl genomarbetat underlag för upphandlingen. Upphandlingsunderlaget ska precisera vad som ska genomföras, vilket resultat som förväntas och uppdragstagarens ansvarsområde.

      Energikraven behöver vara tydliga och precisa vid beställning av lågenergibyggnader. Även hur energikravet ska verifieras bör tydliggöras vid formulering av energikrav. Det är viktigt att använda etablerade och tydliga begrepp, för att kunna följa upp energikraven. Att sätta oklara eller svårmätta krav kan bli tidskrävande och kostsamt.

      Det kan vara bra att utgå från de definitioner som används i Boverkets byggregler (BBR) och precisera genom att till exempel skriva ”enligt BBR 22”. Beställaren kan även ställa krav på hur stora de olika energiposterna får vara som ingår i specifikt energianvändning enligt BBR.

      Exempel på otydligt krav: Energianvändningen ska uppgå till maximalt 55 kWh/m² och år.

      Att följa upp ett sådant krav är i princip omöjligt. Det måste först förtydligas vilken typ av energi som ingår och vilka areor i fastigheten man räknar med.

      Exempel på tydligt krav: Specifik energianvändningen i kWh/m² Atemp och år ska uppgå till maximalt 50 % av kraven enligt BBR 22. Energikravet ska verifieras genom mätning av energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsel under ett års tid.

      Krav behövs också på hur energiberäkningarna ska genomföras och redovisas. Vid teoretiska beräkningar för en byggnads energianvändning kan resultatet variera upp mot tjugo procent för en och samma byggnad utifrån vilka antaganden som görs vid val av värden för indata. För att kunna jämföra olika beräkningar mot varandra och säkerställa att de ger realistiska resultat, måste beställaren tydligt ange vilka indata som ska användas och vilka avvikelsemarginaler som är godtagbara. Dessa kan gärna diskuteras med anbudslämnarna.

      Det är även lämpligt att ställa krav på att energiberäkningarna uppdateras under byggprocessen. Så att det säkerställs att ändringar under projektering eller uppförande inte påverkar slutresultatet avsevärt. Till exempel rekommenderar Sveby Energiverifikat att utföra minst tre energiberäkningar: vid systemhandling, bygghandling och verkligt utförande/relationshandling.

      I upphandlingsunderlaget bör det specificeras hur samordnade provningar och funktionskontroll vid slutbesiktning ska genomföras. Det måste tydligt framgå vilka aktiviteter som ska vara färdiga innan funktionskontrollen inleds, när funktionskontrollen ska genomföras samt att det är funktionskontrollen som ligger till grund för godkänd slutbesiktning.

      I upphandlingen bör det också framgå vad som händer om kraven inte uppfylls, om förseningar uppkommer med mera.

      I anbudsförfrågan bör beställaren begära in en tydlig beskrivning av hur entreprenören tänker genomföra verifieringen. Det bör även förtydligas att uppgifterna för byggnadens värmeanvändning ska vara graddagskorrigerade, samt hur de ska korrigeras.

      Krav bör också ställas på det mätsystem som ska installeras. Mätare bör finnas för delposterna som uppvärmning, varmvatten, kyla, verksamhetsenergi, hushållsenergi och fastighetsenergi. Vid ombyggnationer och renoveringar till lågenerginivåer kan man behöva komplettera med fler mätare för att en relevant uppföljning av energianvändningen ska kunna göras.

      Mätaravläsningarna och uppföljning av energianvändningen ska göras under minst 12 månader inom 24 månader efter att byggnaden tagits i bruk. Vid beställning av en lågenergibyggnad kan man till exempel upphandla driften under två år eller till dess att de ställda energikraven är uppnådda. För att kunna upptäcka och korrigera eventuella fel tidigt i processen kan mätningarna göras månadsvis redan från byggprojektets start. Därför är det bra att skriva med i upphandlingen att mätningar ska göras löpande under byggprocessen.

      Det finns ett antal verktyg och hjälpmedel för beställare för hur man kan ställa krav på energianvändning, samt hur energianvändningen ska följas upp genom provning och mätning.

      Några exempel:

      • UFOS skrift ”Ställ och kontrollera energikrav”.
      • Sveby-programmet innehåller en checklista över vad beställare behöver tänka på vid upphandlingar.
      • Belok- Beställargruppen för lokaler, har tagit fram kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnadsprojekt.
      • Bebo- Beställargruppen för bostäder, har tagit fram Energirelaterade Godhetstal som ska ses som ett hjälpmedel vid kravformulering vid upphandling.

      Avvägning mellan olika krav

      Vad är viktigast?

      Hitta rätt kompetens

      Att rätt kompetens finns för olika moment i byggprocessen är alltid viktigt och detta gäller också energifrågor. Att den person som till exempel ska genomföra energiberäkningarna har rätt kompetens är avgörande för resultatet.

      Det är dock svårt att på ett enkelt sätt kontrollera att den person som anlitas har den kompetens som krävs. Begär gärna att få in minst tre referensprojekt som kan styrka att den ni anlitar har den bakgrund och erfarenhet som krävs för uppdraget.

      Utvärdering av anbud

      Se till att stämma av anbuden mot de krav som ställts i anbudsförfrågan. Här är det viktigt att utvärderaren har rätt kompetens för att kunna tolka de olika tekniska specifikationerna.
      Följande behöver säkerställas:

      • Att uppdragstagare uppfyller ställda krav på erfarenhet och kompetens med att arbeta med lågenergibyggnader.
      • Att de använder samma definitioner på de energikrav som ställts.
      • Gör en rimlighetsbedömning av beräkningarna och kontrollera vad som ingår. Var uppmärksam på om till exempel energianvändning i garage och om eventuell komfortvärme i badrum har tagits med i beräkningarna eller inte. Kontrollera att köldbryggor, U-värden, klimatskalets täthet och verkningsgrader har rimliga värden.
      • Energiuppgifterna i anbudet ska ha anpassats till verkliga förhållanden så som årsmedelvärden.
      • Att det har specificeras hur mätningar för att följa upp energianvändningen kommer att utföras.

      Skriva avtal och kontrakt

      Det kan vara bra att ha ett särskilt avtal som specificerar krav på energianvändning. Syftet är att tydliggöra och reglera ansvarsfördelningen mellan uppdragstagare och beställare och därmed minska risken för tvister. Till avtalet bör bestämmelser kopplas om hur mätning ska genomföras för att verifiera energianvändningen. Vidare bör avtalet innehålla hur avvikelser ska hanteras genom åtgärder eller viten.

      Ett exempel på hur ett avtal kan formuleras för att tydliggöra entreprenörens ansvar för byggnadens energiprestanda vid en totalentreprenad är Svebys Energiavtal 12. Avtalet utgör en särskild reglering av energiprestandafel, med ett särskilt mätnings- och sanktionspaket, som avser avvikelser från vad som gäller enligt ABT06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader). I avtalet ingår en juridisk och en teknisk del.

      Juridisk del innehåller:

      • Krav på energiprestanda kWh/m² Atemp och år.
      • Överenskommet energivite per kWh som överskrider avtalad energiprestanda.
      • Uppföljning av energiprestandakrav.
      • Ansvar för att åtgärda fel.
      • Energivite vid för undermålig energiprestanda.

      Teknisk del innehåller:

      • Hur energiberäkningar ska utföras.
      • Mätföreskrifter för hur energiprestanda och delposter ska mätas.
      • Hur verifiering av energianvändningen ska utföras.

      Avslutande kunskapsfrågor

        Föregående sida
        Nästa sida