10
Brukarens inverkan
I denna del av utbildningen tar vi upp brukaren och dess inverkan vid ett lågenergiprojekt. Brukare är de som vistas i en fastighet. Olika brukare påverkar lågenergiprojekt på olika sätt. Vi exemplifierar detta genom fyra olika brukartyper.
Du väljer vilken brukare du vill följa genom hela detta utbildningsblock. Du kan när som helst gå tillbaka och göra ett nytt val. Gör först ditt val av brukare.
Vem är brukaren?
Skolelever och personal När det gäller skolor består brukarna av både personal och elever som har olika behov och beteenden. Det är i huvudsak samma människor som verkar i byggnaden varje dag. Dock kommer brukare i generationer och normalt har en skola bytt ut större delen av alla brukare på tre år. Det är därmed relativt lätt att identifiera och komma i kontakt med brukarna men det innebär samtidigt att utbildning av brukarna om energismart beteende behöver göras kontinuerligt.
Den energi som används av verksamheten i en skola är i huvudsak el till apparater och belysning. Skolor har sällan någon uppdelning mellan fastighetsenergi och verksamhetsenergi. I vissa fall kan det finnas undermätning för verksamhetsel.
Verksamhetselen kan uppgå till 60 procent av den totala elanvändningen i en skola medan den i ett lågenergihus utgörs av en större andel och kan vara upp mot 70 procent. Brukaren påverkar också energianvändning genom användning av varmvatten och för uppvärmning genom vädringsvanor. Brukaren har därmed stor påverkan på elanvändning i en lågenergiskola.
Hur påverkas byggnadens energianvändning av brukaren?
Varmvattenanvändningen påverkas främst av brukarnas vattenanvändning i duschutrymmen och kök, medan en mindre andel varmvatten används i handfat.
Elanvändning avgörs till stor del av val av belysning och apparater och vilka energiklasser dessa har. I skollokaler görs val av belysning oftast av fastighetsägaren medan val av apparater görs av skolpersonalen. Elanvändningen påverkas också av hur belysning och apparater används av brukarna och vilka stand-by tider de har.
Energianvändning för uppvärmning avgörs i stor del av val av inomhustemperatur och vädring. Vädring är en av anledningarna till att energianvändning för uppvärmning ofta blir högre än beräknat. Orsaker till vädring kan vara att inomhuskomforten upplevs obehaglig med att vara för varm eller instängd.
Hur kan brukaren minska energianvändningen?
Undvika onödigt rinnande varmvatten vid duschning, handtvätt och diskning. Stäng av vatten vid intvålning.
Släcka efter sig och använd belysning bara när dagsljuset inte räcker till. Om möjligt välja rätt lampor och ställa in drifttider med timer. Hålla datorer och apparater avstängda när de inte används.
Styra rumsregulatorer efter rekommenderade värden och undvika onödig vädring. Känna till hur felanmälan görs och ha en kontinuerlig dialog med driftpersonalen om problem med termiska komforten förekommer.
Hur kan energianvändningen minskas med design eller teknik?
Installera energieffektiva tappvattenarmaturer. Exempelvis armaturer där den större delen av utslaget på en tappvattenblandare ger kallt vatten och bara längst till vänster kommer varmt vatten. Det leder då i många fall till att brukaren tvättar händerna i kallt vatten och därmed sparar energi. Timer på duschar har också visat sig vara effektivt för varmvattenbesparing.
Installera och köp in apparater och belysning med bra energiklass, låg standby elanvändning och bra funktioner för att växla mellan standby och aktivt läge efter verksamhetens behov.
Se till att byggnaden har rätt temperatur genom ett väl intrimmat värme- och ventilationssystem.
Installera funktioner för behovsstyrning av ventilation i olika utrymmen. Installera automtisk avstängning av belysning t.ex. med rörelsedetektorer då ingen vistas i rummet. Det är dock viktigt att belysningen inte automatiskt går på i rum med fönster då brukaren stiger in i rummet eftersom dagsljus bör nyttjas så långt som möjligt. Brukaren bör själv sätta på belysningen när han/hon känner att dagsljuset inte räcker till.
Vilka faktorer påverkar hur brukaren använder energi?
Om personalens och elevernas ansträngningar inte leder till att resultatet syns kan det hämma ett energieffektivt beteende. Många gånger får brukaren ingen eller liten belöning om den sparar energi då vinsten istället kommer driftavdelningen till godo istället för till exempel ökade resurser till undervisning. Men även andra belöningssystem än ekonomiska som till exempel tävlingar kan vara effektiva. Att se över brukarnas incitament för att agera energismart är därför viktigt.
Brukarens behov kan förändras över tid med helt andra behov och användningsmönster. Det är inte alltid som den målgrupp som en skola planerades för är den som sedan använder skolan. Mindre klasser blev större, fler klasser har yngre elever och så vidare.
Personal och elever har låg kunskap om hur mycket energi som används och till vad. Det finns brist på återkoppling av vilka aktiviteter och vanor som leder till stor energianvändning.
En annan anledning till att brukare påverkar energianvändningen negativt är brist på kunskap om handhavande av system. Till exempel att brukaren förväntas förstå tekniska installationer, men gör inte det. I en lågenergibyggnad kan detta innebära att brukaren inte förstår hur det ska gå att få kallare i klassrummet och därför vädrar i onödan.
Förutom en ökad medvetenhet om energianvändning behövs en attitydförändring till att vilja spara energi och ändra sitt beteende. En ökad attitydförändring kan i sin tur leda till att brukarna ifrågasätter ineffektiva lösningar eller gamla, energislukande apparater.
Hur kan incitament för förändring skapas?
Att minska energianvändningen underlättas om det finns återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till energianvändning och hur mycket. Att synliggöra energianvändningen för brukarna på ett sätt som är lätt att förstå är därför av högsta vikt till exempel genom att visa hur elanvändningen ser ut dag för dag under en period och alltid presentera månadsvis användning.
I skolor kan man exempelvis visa energianvändning för olika arbetslag så att det går att jämföra och reflektera.
Skapa incitament för brukare att agera på ett energismart sätt. Individer som påverkar energianvändningen behöver morötter för att förändra sitt beteende, och belöning kan vara av olika slag. Därav kan individuell mätning för verksamhetsenergi behövas där del av energibesparing går tillbaka till verksamheten.
Öka kunskap om handhavande av system. Det gäller att förstå hur användning av apparater och belysning fungerar med funktioner för växling mellan standby och aktivt läge och hur värme och ventilation kan regleras genom informativa instruktioner. Informera brukarna om hur värme- och ventilationssystem kan regleras och hur det bör skötas.
I skolan kan energi integreras i verksamheten som en del av arbetet med miljöfrågor enligt läroplanen. På så sätt kan eleverna lära sig om energieffektivt beteende i samhället i stort som kan leda till ett livslång ändrat beteende.
Det räcker inte bara med feedback på ATT energi används, utan skolpersonalen och elever behöver också utbildas i VAD de kan göra för att påverka utfallet på displayen eller elräkningen.
Ett sätt att underlätta för brukarna att göra rätt är att knuffa dem i rätt riktning, så kallad ”nudging”. Det innebär i princip att göra det lättare för brukarna att göra ”rätt” val med smart design av energianvändande apparater.
Eftersom eleverna ständigt byts ut på en skola är det viktigt att arbeta kontinuerligt med lärande mellan driftavdelning och brukare, både personal och elever, i brukardialoger. En av de viktigaste aspekterna för att lyckas med ett bra energieffektiviseringsarbete är ett ömsesidigt förtroende mellan driftavdelning och verksamheten. Detta förutsätter uppriktighet och transparens från båda parter, såväl som en kontinuerlig dialog. Normalt har driftavdelning ett informationsövertag beträffande energianvändningen, vilket naturligtvis kräver mer av denne.
Hur kan hänsyn tas till brukarens behov?
Vid nyproduktion kan det vara svårt att veta vilka som i slutänden kommer att långvarigt vara i den nyproducerade lågenergiskolan och därmed blir det också svårt att förstå brukarens behov. Det gäller att förstå önskemål och behov även om brukargruppen kommer att förändras med till exempel större klasser, annan undervisningsform eller yngre elever. Genom dialoger med potentiella brukare kan en ökad förståelse fås som kan kombineras med incitamentsstrukturer.
Vid renovering av skolor är den framtida brukargruppen känd. Då finns det goda möjligheter att i förväg studera brukarnas användningsmönster av tappvarmvatten och el och utifrån den kunskapen föra en dialog med dem om hur de kan agera på ett mer energismart sätt efter renoveringen. Dessa dialoger kan med fördel kombineras med incitamentsstrukturer.
Hur sker systematiskt förändringsarbete?
Steg 1: Sätt upp tydliga mål. De ska vara mål som är mätbara, realistiska och tydliga, både för fastighetsägaren och brukarna.
Steg 2: Kommunicera målen med skolpersonalen och elever och ta fram ett sätt som gör att det går att synliggöra en minskad energianvändning och ge återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till minskad energianvändning.
Steg 3: Viktigt för att lyckas med energieffektiviseringsarbete är eldsjälen eller eldsjälarna. Erfarenheter visar att saker händer kring eldsjälar, och deras engagemang gör stor skillnad om de får möjligheter att påverka sin omgivning. Eldsjälar kan finnas såväl hos fastighetsägaren, dess driftpersonal, skolpersonalen eller eleverna. Ta vara på eldsjälarnas drivkraft men säkerställ kontinuitet i effektiviseringsarbetet.
Steg 4: Att följa upp målen blir enkelt när de är realistiska och tydliga. Ta fram gemensamma planer för åtgärder.
Steg 5: Revidera målen tillsammans med skolpersonalen och sätt upp nya mål.
Vårdboende När det gäller vård består brukarna av både personal och patienter som har olika behov och beteenden. Personalen verkar ofta i byggnaden varje dag medan patienter är tillfälliga brukare. Det kan därmed vara relativt svårt att identifiera och komma i kontakt med alla brukare.
Den el som används av brukaren i en vårdlokal kallas verksamhetsel och är i huvudsak el till apparater och belysning. Verksamhetselen kan uppgå till 50 procent av den totala elanvändningen i en vårdlokal medan den i ett lågenergihus utgörs av en betydligt större andel och kan vara upp mot 60 procent. Brukaren påverkar också energianvändning genom användning av varmvatten och i vissa vårdlokaler också för uppvärmning och kylning genom inställningar av inomhustemperatur och vädringsvanor. Brukaren har därmed stor påverkan på energianvändning i en lågenergivårdlokal.
Hur påverkas byggnadens energianvändning av brukaren?
Varmvattenanvändningen påverkas främst av brukarnas vattenanvändning i duschutrymmen och kök, medan en mindre andel varmvatten används i handfat.
Elanvändning avgörs till stor del av val av belysning och apparater och vilka energiklasser dessa har. I vårdlokaler görs val av belysning oftast av fastighetsägaren medan val av apparater görs av personalen. Elanvändningen påverkas också hur belysning och apparater används av brukarna och vilka stand-by tider de har.
Energianvändning för uppvärmning avgörs i stor del av val av inomhustemperatur och vädring. Vädring är en av anledningarna till att energianvändning för uppvärmning blir högre än beräknat. Orsaker till vädring kan vara att inomhuskomforten upplevs för varm och instängd på vintern.
Energianvändning för komfortkyla avgörs i stor del av val av belysning och apparater men också av val av inomhustemperatur och vädring. Orsaker till vädring kan vara att inomhuskomforten upplevs för kall i luftkonditionerade lokaler på sommaren.
Hur kan brukaren minska energianvändningen?
Undvika onödigt rinnande varmvatten vid duschning, handtvätt och diskning. Stäng av vatten vid intvålning.
Släcka efter sig och använd belysning bara när dagsljuset inte räcker till. Om möjligt välja rätt lampor och ställa in drifttider med timer. Hålla datorer och apparater avstängda när de inte används.
Styra rumsregulatorer efter rekommenderade värden och undvika onödig vädring. Känna till hur felanmälan görs och ha en kontinuerlig dialog med driftpersonalen om problem med termiska komforten förekommer.
Minska värmetillskott från belysning och apparater genom att hålla dem avstängda när de inte används. Styra rumsregulatorer efter rekommenderade värden och undvika onödig vädring. Känna till hur felanmälan görs och ha en kontinuerlig dialog med driftpersonalen om problem med termiska komforten förekommer.
Hur kan energianvändningen minskas med design eller teknik?
Installera energieffektiva tappvattenarmaturer. Exempelvis armaturer där den större delen av utslaget på en tappvattenblandare ger kallt vatten och bara längst till vänster kommer varmt vatten. Det leder i många fall till att brukaren tvättar händerna i kallt vatten och därmed sparar energi. Timer på duschar har också visat sig vara effektivt för varmvattenbesparing.
Installera och köp in apparater och belysning med bra energiklass, låg standby elanvändning och bra funktioner för att växla mellan standby och aktivt läge efter verksamhetens behov. Stora möjligheter till att spara energi på sjukhus finns i smart reglering av standbytid och aktiv tid för apparater. Vissa apparater kan behöva vara mycket lättåtkomliga under dagtid medan de kan tillåtas att ha en längre uppstartstid under natten och därmed kan stängas av.
Se till att byggnaden har rätt temperatur genom ett väl intrimmat kyl-, värme- och ventilationssystem.
Installera funktioner för behovsstyrning av ventilation i utrymmen som används tillfälligt och av olika antal brukare, t.ex. mötesrum, operationsrum. Installera automtisk avstängning av belysning t.ex. med rörelsedetektorer då ingen vistas i rummet. Det är dock viktigt att belysningen inte automatiskt går på i rum med fönster då brukaren stiger in i rummet eftersom dagsljus bör nyttjas så långt som möjligt. Brukaren bör själv sätta på belysningen när han/hon känner att dagsljuset inte räcker till.
Vilka faktorer påverkar hur brukaren använder energi?
Om personalens ansträngningar inte leder till att resultatet syns kan det hämma ett energieffektivt beteende. Många gånger får personalen ingen eller liten belöning om den sparar energi då vinsten istället går till driftorganisationen och inte till vårdverksamheten. Att se över brukarnas incitament för att agera energismart är därför viktigt.
Brukarens behov kan förändras över tid med helt andra behov och användningsmönster. Det är inte alltid som den målgrupp som en vårdlokal planerades för är den som sedan använder lokalen. Dygnet runt vård blir bara dagtid, dygnspatienter blir tillfälliga besökare och så vidare.
Personal har ofta låg kunskap om hur mycket energi som används och till vad. Det finns ofta en brist på återkoppling av vilka aktiviteter och vanor som leder till stor energianvändning.
En annan anledning till att brukare påverkar energianvändningen negativt är brist på kunskap om handhavande av system. Till exempel att brukaren förväntas förstå tekniska installationer, men gör inte det. I en lågenergibyggnad kan detta innebära att brukaren inte förstår hur det ska gå att få kallare i rummet och därför vädrar i onödan.
Förutom en ökad medvetenhet om energianvändning behövs en attitydförändring till att vilja spara energi och ändra sitt beteende. En ökad attitydförändring kan i sin tur leda till att brukarna ifrågasätter ineffektiva lösningar eller gamla, energislukande apparater.
Hur kan incitament för förändring skapas?
Att minska energianvändningen underlättas om det finns återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till energianvändning och hur mycket. Att synliggöra energianvändningen för brukarna på ett sätt som är lätt att förstå är därför av högsta vikt till exempel genom att visa hur elanvändningen ser ut dag för dag under en period och alltid presentera månadsvis användning. I vårdlokaler kan man exempelvis visa energianvändning för olika avdelningar så att det går att jämföra och reflektera.
Skapa incitament för brukare att agera på ett energismart sätt. Individer som påverkar energianvändningen behöver morötter för att förändra sitt beteende, och belöning kan vara av olika slag. Därav kan individuell mätning för olika avdelningar behövas där del av energibesparing går tillbaka till verksamheten.
Öka kunskap om handhavande av system. Det gäller att förstå hur användning av apparater och belysning fungerar med funktioner för växling mellan standby och aktivt läge och hur värme och ventilation kan regleras genom informativa instruktioner. Informera brukarna om hur värme- och ventilationssystem kan regleras och hur det bör skötas.
Det räcker inte bara med feedback på ATT energi används, utan personalen och vårdtagare behöver också utbildas i VAD de kan göra för att påverka utfallet på displayen eller elräkningen.
Ett sätt att underlätta för brukarna att göra rätt är att knuffa dem i rätt riktning, så kallad ”nudging”. Det innebär i princip att göra det lättare för brukarna att göra ”rätt” val med smart design av energianvändande apparater.
Det är viktigt att arbeta kontinuerligt med lärande mellan driftavdelning och brukare i brukardialoger. En av de viktigaste aspekterna för att lyckas med ett bra energieffektiviseringsarbete är ett ömsesidigt förtroende mellan driftavdelning och verksamheten. Detta förutsätter uppriktighet och transparens från båda parter, såväl som en kontinuerlig dialog. Normalt har driftavdelning ett informationsövertag beträffande energianvändningen, vilket naturligtvis kräver mer av denne.
Hur kan hänsyn tas till brukarens behov?
Vid nyproduktion kan det vara svårt att veta vilken typ av vård som i slutänden kommer att långvarigt vara i den nyproducerade lågenergivårdlokalen och därmed blir det också svårt att förstå brukarens behov. Det gäller det att förstå önskemål och behov även om brukargruppen förändras genom till exempel andra vårdformer. Genom dialoger med potentiella brukare kan en ökad förståelse fås som kan kombineras med incitamentsstrukturer.
Vid renovering av befintliga vårdlokaler är den framtida brukargruppen känd. Då finns det goda möjligheter att i förväg studera brukarnas användningsmönster av tappvarmvatten och el och utifrån den kunskapen föra en dialog med dem om hur de kan agera på ett mer energismart sätt efter renoveringen. Dessa dialoger kan med fördel kombineras med incitamentsstrukturer.
Hur sker systematiskt förändringsarbete?
Steg 1: Sätt upp tydliga mål. De ska vara mål som är mätbara, realistiska och tydliga, både för fastighetsägaren och brukarna.
Steg 2: Kommunicera målen med vårdpersonalen och ta fram ett sätt som gör att det går att synliggöra en minskad energianvändning och ge återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till minskad energianvändning
Steg 3: Viktigt för att lyckas med energieffektiviseringsarbete är eldsjälen eller eldsjälarna. Erfarenheter visar att saker händer kring eldsjälar, och deras engagemang gör stor skillnad om de får möjligheter att påverka sin omgivning. Eldsjälar kan finnas såväl hos fastighetsägaren, dess driftpersonal eller vårdpersonalen. Ta vara på eldsjälarnas drivkraft men säkerställ kontinuitet i effektiviseringsarbetet.
Steg 4: Att följa upp målen blir enkelt när de är realistiska och tydliga. Ta fram gemensamma planer för åtgärder.
Steg 5: Revidera målen tillsammans med vårdpersonalen och sätt upp nya mål.
Boende När det gäller bostäder är det är först och främst den som lever i byggnaden: till exempel hyresgäster, bostadsrättsägare, villaägare, inneboende eller serviceboende. Denna typ av brukare är relativt lätt att identifiera och komma i kontakt med.
Den el som används av brukaren i en bostad kallas hushållsel och är i huvudsak el till hushållsapparater och underhållning. Hushållsel brukar uppgå till 25-30 procent av den totala energianvändningen i ett konventionellt bostadshus medan i ett lågenergihus utgörs den av en betydligt större andel. Brukaren påverkar också energianvändning genom användning av varmvatten och för uppvärmning genom vädringsvanor och inställningar av inomhustemperatur. Sammantaget gör detta att brukaren har stor påverkan på energianvändning i en lågenergibostad.
Hur påverkas byggnadens energianvändning av brukaren?
Varmvattenanvändningen påverkas främst av de boendes dusch- och badvanor, samt diskning under rinnande vatten.
Elanvändning avgörs till stor del av de boendes behov och val. Detta gäller exempelvis inställning av temperatur i kyl och frys, val av belysning och hur den används, stand-by tid på datorer och andra apparater samt apparaternas energiklass. I flerbostadshus görs val av belysning i allmänna utrymmen oftast av fastighetsägaren.
Många gånger väljer boende att ha en högre inomhustemperatur än vad som är praxis vilket gör att energianvändning för uppvärmning blir högre än beräknat. En annan orsak är att boende vädrar bort värme eftersom de upplever inomhuskomforten obehaglig med att vara för varm och instängd.
Hur kan brukaren minska energianvändningen?
Undvika onödigt rinnande varmvatten vid duschning, handtvätt och diskning. Stäng av vatten vid intvålning.
Välja lågenergilampor, släcka efter sig och ställa in belysningstider med timer. Välja energisnåla hushållsapparater och datorer och hålla dem avstängda när de inte används. Kontrollera temperaturinställningar i kyl och frys, avfrosta och dammsuga kondensorn. Välja rätt lampor och ställa in drifttid med timer.
Ha kunskap om hur grundläggande skötsel av värme och ventilationssystem fungerar samt ha en felsökningsguide. Boende i flerbostadshus bör känna till hur felanmälan görs.
Undvika onödig vädring. Betydligt mindre uppvärmningsenergi används genom att vädra med stor fönsteröppning under kort tid än en liten glipa under lång tid.
Hur kan design påverka energianvändningen?
Ett exempel på energieffektiv design är att den större delen av utslaget på en tappvattenblandare ger kallt vatten och bara längst till vänster kommer varmt vatten. Det leder i många fall till att brukaren tvättar händerna i kallt vatten och därmed sparar energi. En annan design är en fjädrande spak på tappvattenarmaturen. För att få fullt flöde av varmvatten måste brukaren göra ett aktivt val och hålla upp spaken annars erhålls ett komfortflöde.
Ett exempel på hur design har använts för att öka energimedvetenheten hos brukarna är en klocka som visar energianvändningen eller ett grenuttag som visualiserar hur energi strömmar i elsladden.
Ett exempel för att minska vädring kan vara fönster som är komplexa att öppna genom till exempel ett tvåhandsgrepp. Det enklaste sättet att få de boende att vädra mindre är att se till att bostaden har rätt temperatur genom ett väl intrimmat värmesystem.
Vilka faktorer påverkar olika brukare?
Om villaägarens ansträngningar inte leder till att resultatet syns på energiräkningen, kan det bero på att de fasta kostnaderna för energi är stora i förhållande till den rörliga kostnaden. För boende i flerbostadshus ingår ofta varmvatten och värme i hyran vilket innebär att ingen eller liten belöning erhålls för den energi som sparas. Att se över brukarnas incitament för att agera energismart är därför viktigt.
Det är inte otänkbart att du hört talas om exempel på lågenergihus som inte lever upp till den projekterade energiprestandan. Mest känt är kanske Hammarby Sjöstad där energianvändningen i bostadshusen blev mycket högre än beräknat. En anledning till detta som identifierades vid utvärderingen var att målgruppen som bosatte sig i området inte var den man trott; det blev inte ”seniorer” som flyttat från sina villor, utan barnfamiljer. Brukargrupper med helt andra behov och användningsmönster.
Boende har ofta låg kunskap om hur mycket energi som används och till vad. Det finns ofta en brist på återkoppling av vilka aktiviteter och vanor som leder till stor energianvändning och ett behov av en bättre och anpassad feedback. En annan anledning till att brukare påverkar energianvändningen negativt är brist på kunskap om handhavande, till exempel att brukaren förväntas förstå tekniska installationer, men gör inte det. I en lågenergibyggnad kan detta innebära att brukaren inte förstår hur det ska gå att få varmare i lägenheten och därför skaffar till exempel en värmefläkt. Det är med andra ord viktigt att informera de boende om och hur de behöver agera om det till exempel är för varmt eller för kallt.
Förutom en ökad medvetenhet om energianvändning behövs en attitydförändring till att vilja spara energi och ändra sitt beteende. En ökad attitydförändring kan i sin tur leda till att brukarna ifrågasätter ineffektiva lösningar eller gamla, energislukande apparater.
Hur kan incitament för förändring skapas?
Att minska energianvändningen underlättas om det finns återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till energianvändning och hur mycket. Att synliggöra energianvändningen för brukarna på ett sätt som är lätt att förstå är därför av högsta vikt till exempel genom att visa hur elanvändningen ser ut dag för dag under en period och alltid presentera månadsvis användning.
Skapa incitament för brukare att agera på ett energismart sätt. Individer som påverkar energianvändningen behöver morötter för att förändra sitt beteende, och belöning kan vara av olika slag. Därav kan individuell mätning behövas där del av energibesparing går tillbaka till brukaren.
Öka kunskap om handhavande av system. Det gäller att förstå hur värme och ventilation kan regleras och hur det bör skötas genom informativa instruktioner.
Det räcker inte bara med feedback på ATT energi används, utan brukare av bostäder behöver också utbildas i VAD de kan göra för att påverka utfallet på displayen eller elräkningen.
Ett sätt att underlätta för brukarna att göra rätt är att knuffa dem i rätt riktning, så kallad ”nudging”. Det innebär i princip att göra det lättare för brukarna att göra ”rätt” val med smart design av energianvändande apparater.
Hur påverkas motivationen med ansvaret?
Ett sätt att motivera brukaren att spara energi är att brukaren själv betalar för den energi som används, det vill säga att användning av el, vatten och värme debiteras separat (kallhyra). Då går hela besparingen som görs av brukaren tillbaka till brukaren. Om en hyresgäst hyr hela bostaden är det naturligtvis enkelt att tillämpa detta. Problem finns dock beträffande individuell mätning av värme för bostäder med flera lägenheter varför detta sällan används. Däremot är individuell mätning av hushållsel och tappvarmvatten ofta aktuellt för bostäder.
Eftersom hyresgästen står för energikostnaderna vid individuell mätning av hushållsel och tappvarmvatten har fastighetsägaren inget kortsiktigt ekonomiskt incitament för att investera i energieffektiviserande åtgärder som till exempel A-klassade vitvaror eller tappvattenarmaturer.
Om individuell mätning av värme tillämpas kan det vara svårt för fastighetsägaren att begära en högre hyra även om han har gjort investeringar där han kan påvisa lägre driftskostnader för hyresgästen.
Om kostnader för uppvärmning ligger på fastighetsägaren så får fastighetsägaren direkt sänkta energikostnader efter det att en investering är genomförd för uppvärmningssystemet.
Om kostnader för uppvärmning ligger på fastighetsägaren och hushållselen på hyresgästen kan fastighetsägarens incitament till att påverka hyresgästerna till minskad hushållselanvändning motverkas av en ökad uppvärmningskostnad. Att ge feedback om hur de boende kan minska sin hushållsel eller att installera energieffektiva vitvaror och tappvattenarmaturer minskar visserligen hushållselen men samtidigt bidrar spillvärme från apparaterna till husets uppvärmning vilket gör att en del av besparingen måste kompenseras med en ökad energi för uppvärmning.
Vilka faktorer påverkar brukarens energianvändning?
Hyresgästen kommer att ta större ansvar om incitament finns. Incitament kan handla om ekonomiska faktorer, kunskap, att kunna påverka och design.
Bostadsrättsägaren har ofta delat ansvar för både kostnader för energianvändning och investeringar för energieffektivisering. Här kan ägaren tillsammans med de andra ägarna hitta mer långsiktiga lösningar.
Villaägaren är ensam ansvarig både för kostnader för energianvändning och för investeringar för energieffektivisering. Dessutom tillfaller vinsten från ett mer energieffektivt beteende alltid till brukaren själv.
Om den boende är inneboende kan det vara svårare att påverka energibeteendet. Design kan vara en viktig faktor för att påverka inneboende.
Hur kan hänsyn tas till brukarens behov?
Vid nyproduktion kan det vara svårt att veta vilka som i slutänden kommer att välja att bo i det nyproducerade lågenergihuset och därmed blir det också svårt att förstå brukarens behov. Många bostadsföretag, både sådana som bygger hyresrätter och bostadsrätter, använder sig av olika typer av kösystem och möjligheter att visa intresse för nyproduktionsobjekt. Dessa listor med intresserade används ibland för att skicka ut enkäter där de potentiella brukarna ges möjlighet att uttrycka önskemål om standard och utrustning i de nya bostäderna. Detta forum skulle också kunna användas för att ställa frågor om målgruppens kunskap om, och intresse för, energifrågor.
Vid renovering av bostäder är den framtida brukargruppen känd. Då finns det goda möjligheter att i förväg studera brukarnas användningsmönster av tappvarmvatten och el och utifrån den kunskapen föra en dialog med dem om hur de kan agera på ett mer energismart sätt efter renoveringen. Dessa dialoger kan med fördel kombineras med incitamentsstrukturer.
Hur sker systematiskt förändringsarbete?
Steg 1: Sätt upp tydliga mål. De ska vara mål som är mätbara, realistiska och tydliga, både för fastighetsägaren och de boende.
Steg 2: Kommunicera målen med de boende och ta fram ett sätt som gör att det går att synliggöra en minskad energianvändning och ge återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till minskad energianvändning.
Steg 3: Viktigt för att lyckas med energieffektiviseringsarbete är eldsjälen eller eldsjälarna. Erfarenheter visar att saker händer kring eldsjälar, och deras engagemang gör stor skillnad om de får möjligheter att påverka sin omgivning. Eldsjälar kan finnas såväl hos fastighetsägaren och dess driftpersonal som hos hyresgästen. Ta vara på eldsjälarnas drivkraft men säkerställ kontinuitet i effektiviseringsarbetet.
Steg 4: Att följa upp målen blir enkelt när de är realistiska och tydliga. Ta fram gemensamma planer för åtgärder.
Steg 5: Revidera målen tillsammans med de boende och sätt upp nya mål.
Kontorspersonal När det gäller kontor är det i huvudsak samma människor som verkar i byggnaden varje dag. Denna typ av brukare är därmed relativt lätt att identifiera och komma i kontakt med. Från de få exempel som studerats kan det konstateras att brukare inte kommer att vara nöjda om lokalerna inte upplevs ändamålsenliga eller om tekniken är obegriplig. Nära kontakt och förklaringar från driftpersonalen kan behövas för att brukarna ska få en förståelse för byggnadens funktion.
Den el som används av brukaren i ett kontor kallas verksamhetsel och är i huvudsak el till kontorsapparater och belysning. Verksamhetselen kan uppgå till 25 procent av den totala elanvändningen i ett konventionellt kontor medan i ett lågenergihus utgörs den av en betydligt större andel och kan vara upp mot 50 procent. Brukaren har därmed stor påverkan på elanvändning i ett lågenergikontor. Kontorspersonal kan i vissa byggnader också påverka energianvändning för uppvärmning och kylning genom inställningar av inomhustemperatur, vädringsvanor samt med användning av apparater och belysning, som ger betydande värmetillskott och därmed påverkar kylbehovet. Användning av varmvatten är oftast liten.
Hur påverkas byggnadens energianvändning av brukaren?
Varmvattenanvändningen är vanligtvis liten i ett kontor och påverkas främst av brukarnas vattenanvändning i handfat, personalkök och eventuell dusch i till exempel personalrum.
Elanvändning avgörs till stor del av val av belysning och apparater och vilka energiklasser dessa har. I kontorslokaler görs val av belysning oftast av fastighetsägaren medan val av apparater görs av hyresgästen. Elanvändningen påverkas också hur belysning och apparater används av brukarna och vilka stand-by tider de har.
Energianvändning för uppvärmning avgörs i stor del av val av inomhustemperatur och vädring. Vädring är en av anledningarna till att energianvändning för uppvärmning blir högre än beräknat. Orsaker till vädring kan vara att inomhuskomforten upplevs för varm och instängd på vintern. I kontor som ofta har för varm inomhustemperatur händer det att personal ställer in egna värmefläktar.
Energianvändning för komfortkyla avgörs i stor del av val av belysning och apparater men också av val av inomhustemperatur och vädring. Exempelvis att hålla rumstemperaturer på +24°C sommartid gör en stor skillnad på kylanvändning jämfört med att hålla +22°C. Orsaker till vädring kan vara att inomhuskomforten upplevs för kall i luftkonditionerade lokaler på sommaren.
Hur kan brukaren minska energianvändningen?
Undvika onödigt rinnande varmvatten vid handtvätt, diskning i pentry och eventuellt vid duschning.
Släcka efter sig och använd belysning bara när dagsljuset inte räcker till. Om möjligt välja rätt lampor och ställa in drifttider med timer. Hålla datorer och apparater avstängda när de inte används.
Styra rumsregulatorer efter rekommenderade värden och undvika onödig vädring. Känna till hur felanmälan görs och ha en kontinuerlig dialog med driftpersonalen om problem med termiska komforten förekommer.
Minska värmetillskott från belysning och apparater genom att hålla dem avstängda när de inte används. Styra rumsregulatorer efter rekommenderade värden och undvika onödig vädring. Känna till hur felanmälan görs och ha en kontinuerlig dialog med driftpersonalen om problem med termiska komforten förekommer.
Hur kan energianvändningen minskas med design eller teknik?
Installera energieffektiva tappvattenarmaturer. Exempelvis armaturer där den större delen av utslaget på en tappvattenblandare ger kallt vatten och bara längst till vänster kommer varmt vatten. Det leder i många fall till att brukaren tvättar händerna i kallt vatten och därmed sparar energi. Timer på duschar har också visat sig vara effektivt för varmvattenbesparing.
Installera och köp in apparater och belysning med bra energiklass, låg standby elanvändning och bra funktioner för att växla mellan standby och aktivt läge efter verksamhetens behov.
Se till att byggnaden har rätt temperatur genom ett väl intrimmat kyl-, värme- och ventilationssystem.
Installera funktioner för behovsstyrning av ventilation i utrymmen som används tillfälligt och av olika antal brukare, t.ex. seminarierum, mötesrum. Ett annat exempel är automtisk avstängning av belysning t.ex. med rörelsedetektorer då ingen vistas i rummet. Det är dock viktigt att belysningen inte automatiskt går på i rum med fönster då brukaren stiger in i rummet eftersom dagsljus bör nyttjas så långt som möjligt. Brukaren bör själv sätta på belysningen när han/hon känner att dagsljuset inte räcker till.
Vilka faktorer påverkar hur brukaren använder energi?
Om personalens ansträngningar inte leder till att resultatet syns kan det bero på att rådighet och betalningsansvar för fastighets- och verksamhetsenergi inte sammanfaller. Många gånger får brukaren ingen eller liten belöning om den sparar energi då vinsten istället kommer kontorsbolaget eller fastighetsägaren till godo. Till exempel om personalen är noggranna med att alltid stänga av onödig belysning så minskar brukarens elräkning för belysning, men den stora energibesparingen är ett minskat kylbehov vilket ger minskade kostnader för fastighetsägaren för komfortkyla. Att se över brukarnas incitament för att agera energismart är därför viktigt.
Brukarens behov kan förändras över tid med helt andra behov och användningsmönster. Det är inte alltid som den målgrupp som en lokal planerades för är den som sedan använder lokalen. Det blev kanske kontor med dubbla antalet personer och dubbla mängden apparater än vad som förutsatts från början, eller personal som har mycket arbete utanför kontoret och så vidare.
Kontorspersonal har ofta låg kunskap om hur mycket energi som används och till vad. Det finns ofta en brist på återkoppling av vilka aktiviteter och vanor som leder till stor energianvändning och ett behov av en bättre och anpassad feedback. En annan anledning till att brukare påverkar energianvändningen negativt är brist på kunskap om handhavande, till exempel att brukaren förväntas förstå tekniska installationer, men gör inte det. I en lågenergibyggnad kan detta innebära att brukaren inte förstår hur det ska gå att få varmare i kontoret och därför skaffar till exempel en värmefläkt. Det är med andra ord viktigt att informera personalen om och hur de behöver agera om det till exempel är för varmt eller för kallt.
Förutom en ökad medvetenhet om energianvändning behövs en attitydförändring till att vilja spara energi och ändra sitt beteende. En ökad attitydförändring kan i sin tur leda till att brukarna ifrågasätter ineffektiva lösningar eller gamla, energislukande apparater.
Hur kan incitament för förändring skapas?
Att minska energianvändningen underlättas om det finns återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till energianvändning och hur mycket. Att synliggöra energianvändningen för brukarna på ett sätt som är lätt att förstå är därför av högsta vikt till exempel genom att visa hur elanvändningen ser ut dag för dag under en period och alltid presentera månadsvis användning. På kontor kan man exempelvis visa energianvändning för olika hyresgäster eller avdelningar så att det går att jämföra och reflektera.
Skapa incitament för brukare att agera på ett energismart sätt. Individer som påverkar energianvändningen behöver morötter för att förändra sitt beteende, och belöning kan vara av olika slag. Fastighetsägaren får lägre driftskostnad, hyresgästen får lägre hyra eller energikostnad, men vad får fastighetsägarens respektive hyresgästens anställda? Se till att de också får en belöning i form av bonus, lönepåslag, extra semester eller något av värde för dem.
Öka kunskap om handhavande av system. Det gäller att förstå hur användning av apparater och belysning fungerar med funktioner för växling mellan standby och aktivt läge och hur värme och ventilation kan regleras genom informativa instruktioner. Informera brukarna om hur värme- och ventilationssystem kan regleras och hur det bör skötas.
Det räcker inte bara med feedback på ATT energi används, utan brukare behöver också utbildas i VAD de kan göra för att påverka utfallet på displayen eller elräkningen.
Ett sätt att underlätta för brukarna att göra rätt är att knuffa dem i rätt riktning, så kallad ”nudging”. Det innebär i princip att göra det lättare för brukarna att göra ”rätt” val med smart design av energianvändande apparater.
En av de viktigaste aspekterna för att lyckas med ett bra energieffektiviseringsarbete är ett ömsesidigt förtroende mellan fastighetsägare och hyresgäst. Detta förutsätter uppriktighet och transparens från båda parter, såväl som en kontinuerlig dialog. Normalt har fastighetsägaren ett informationsövertag beträffande energianvändningen, vilket naturligtvis kräver mer av honom. Fastighetsägare och hyresgäst bör ha gemensamma möten med konsulter, projektörer och entreprenörer.
Hur påverkas motivationen med ansvaret?
Ett sätt att motivera brukaren att spara energi är att brukaren själv betalar för den energi som används, det vill säga att användning av el, vatten, värme och kyla debiteras separat (kallhyra). Då går hela besparingen som görs av brukaren tillbaka till brukaren.
Eftersom hyresgästen står för energikostnaderna vid kallhyra har fastighetsägaren inget kortsiktigt ekonomiskt incitament för att investera i energieffektiviserande åtgärder som till exempel behovsstyrd ventilation eller energieffektiv belysning.
Naturligtvis kan fastighetsägaren begära en högre kallhyra om han har gjort investeringar där han kan påvisa lägre driftskostnader för hyresgästen, men ofta finns avtal som är svåra att ändra förutom vid byte av lokalhyresgäst. Således ligger initiativet hos hyresgästen att få fastighetsägaren att investera.
Om en hyresgäst hyr hela byggnaden är det naturligtvis enkelt att tillämpa detta. Vid fler än en hyresgäst kräver kallhyra mätning (eller fördelning) av användning på hyreslokalnivå. För lokaler installeras lämpligen undermätare, individuell mätning, för respektive lokalhyresgäst, såvida inte en lämplig fördelningsnyckel tagits fram och accepterats av samtliga lokalhyresgäster. Det är viktigt att förbereda för individuell mätning vid planering av nya byggnader och renovering till lågenergibyggnader.
Om kostnader för uppvärmning, komfortkyla och fastighetsel ligger på fastighetsägaren så får fastighetsägaren ofta direkt sänkta energikostnader efter det att en investering är genomförd. Vissa energieffektiviserande åtgärder påverkas inte av hyresgästens beteende, och då ligger investeringsbeslutet enbart hos fastighetsägaren.
Oftast påverkas dock energianvändningen av hyresgästens beteende, och stora energieffektiviseringar kan åstadkommas genom samverkan mellan fastighetsägare och brukare. I detta läge är det avgörande att fastighetsägare som funderar på effektiviseringar för en dialog med hyresgästerna om fördelarna med att energikostnaden sänks. Sänkta energikostnader innebär ju lägre driftskostnader som hyresgästen kan få del av. Det är också viktigt att hyresgästerna överväger om de har möjlighet att hjälpa till med delfinansiering av investeringar. Delfinansieringen kan ske på många olika sätt, men det vanligaste kanske är en tillfälligt förhöjd hyra mot en senare lägre hyra.
För effektiv samverkan behövs ett avtal där fastighetsägaren och brukarna delar på vinsten av sina gemensamma insatser, ett incitamentsavtal.
Principerna i incitamentsavtal utformas utifrån:
- Lokalens och byggnadens förutsättningar
- Parternas engagemang
- Parternas möjlighet och vilja att avsätta tid för samverkan
- Parternas möjlighet och vilja att finansiera lösningar
Ett exempel på incitamentsavtal är Fastighetsägarnas ”Grönt Hyresavtal”, en standardmall för att minska miljöpåverkan från lokalbyggnader. Avtalet beskriver vad som är hyresvärdens ansvar, vad som är hyresgästens ansvar och vad som är gemensamt ansvar. Grönt Hyresavtal tydliggör vilka åtgärder som hyresgäst och hyresvärd kommit överens om för att minska miljöpåverkan inom information och samverkan, energi och inomhusmiljö, materialval och avfallshantering. Ett Grönt Hyresavtal skapas genom att en bilaga bifogas till ett befintligt lokalhyresavtal.
Hur kan hänsyn tas till brukarens behov?
Vid nyproduktion kan det vara svårt att veta vilka hyresgäster som i slutänden kommer att långvarigt arbeta i det nyproducerade lågenergikontoret och därmed blir det också svårt att förstå brukarens behov. Många företag som bygger lokaler använder sig av olika typer av undersökningar för att visa intresse för nyproduktionsobjekt. Dessa listor med intresserade används ibland för att skicka ut enkäter där de potentiella brukarna ges möjlighet att uttrycka önskemål om standard och utrustning i de nya lokalerna. Detta forum skulle också kunna användas för att ställa frågor om målgruppens kunskap om, och intresse för, energifrågor.
Vid renovering av lokaler är den framtida brukargruppen ofta känd. Då finns det goda möjligheter att i förväg studera brukarnas användningsmönster av energi och utifrån den kunskapen föra en dialog med dem om hur de kan agera på ett mer energismart sätt efter renoveringen. Dessa dialoger kan med fördel kombineras med incitamentsstrukturer.
Hur sker systematiskt förändringsarbete?
Steg 1: Sätt upp tydliga mål. De ska vara mål som är mätbara, realistiska och tydliga, både för fastighetsägaren och brukarna.
Steg 2: Kommunicera målen med hyresgäster och ta fram ett sätt som gör att det går att synliggöra en minskad energianvändning och ge återkoppling till vilka aktiviteter som ger upphov till minskad energianvändning.
Steg 3: Viktigt för att lyckas med energieffektiviseringsarbete är eldsjälen eller eldsjälarna. Erfarenheter visar att saker händer kring eldsjälar, och deras engagemang gör stor skillnad om de får möjligheter att påverka sin omgivning. Eldsjälar kan finnas såväl hos fastighetsägaren och dess driftpersonal som hos hyresgästen. Ta vara på eldsjälarnas drivkraft men säkerställ kontinuitet i effektiviseringsarbetet.
Steg 4: Att följa upp målen blir enkelt när de är realistiska och tydliga. Ta fram gemensamma planer för åtgärder.
Steg 5: Revidera målen tillsammans med kontorspersonalen och sätt upp nya mål.