1
Miljömål och drivkrafter
Byggnaden är en del i ett större energisystem. Energisystemet består av energikällor, energiproduktion, omvandling och slutlig energianvändning.
Tillförsel
Tillförsel av energi sker via många olika energikällor som kan vara förnybara eller icke förnybara. Vi behöver öka andelen förnybart. Exempel på förnybara energikällor är sol, vind, vatten, geotermisk energi och bioenergi.
Omvandling & överföring
Omvandling kallas det steg i energisystemet som innebär att energin omvandlas till olika energibärare: el, värme eller bränsle. Vid överföring transporteras energin på olika sätt till slutanvändarna. Det kan ske direkt i ledningar för till exempel el, värme och kyla medan bränslen som olja, gas och pellets kan transporteras med tåg, båt eller tankbilar.
Användning
Användning är det sista ledet i energisystemet. Det är där energin används för att värma bostäder och bedriva verksamhet i byggnader. I Energilyftet fokuserar vi främst på att minska energianvändningen i våra byggnader, men det är också viktigt att välja en energikälla för byggnaden med låg miljöbelastning vid tillförsel och omvandling.
Vad menas med energieffektivisering?
Här försvinner värmen genom klimatskärmen i en vanlig bostad (transmission, ventilation och infiltration).
Energieffektivisering innebär att vi använder mindre energi för samma nytta. Att minska energianvändningen kan dels ske genom ett förbättrat klimatskal i alla dess delar: väggar, tak, golv, fönster och dörrar. Och dels genom att minska värmeförluster via ventilationen.
Det gäller dock också att ha bra installationer som ska förse byggnaden med dess funktioner och att välja rätt energikällor för den energi som behöver tillföras.
En investering för framtiden
Lågenergibyggande medför flera miljövinster för vårt samhälle, men det medför även en hel del vinster för den enskilda fastighetsägaren.
Vilka av nedanstående drivkrafter tror du har betydelse för samhället respektive fastighetsägaren och den som ska bo där?
Dra drivkraften till den intressent du tror den påverkar
Samhället
Fastighetsägare och brukare
Samhälle i förändring
De grundläggande drivkrafterna för att arbeta med energieffektivisering vid både nybyggnad och renovering styrs av miljömål, ekonomi och försörjningstrygghet och goodwill/marknadsföring.
De globala miljömålen handlar om att minska koldioxidutsläppen. Enligt IPCC (Interngovernmental Panel on Climate Change) beror den globala uppvärmningen med största sannolikhet på koldioxidutsläpp orsakade av förbränning av fossila bränslen.
Energipolitik
EU beslutade 2014 om mål för klimat- och energipolitiken i syfte att bidra med att hålla den globala temperaturökningen under +1,5°C till år 2100. Målen för 2030 skärptes 2022.
- Utsläpp av växthusgaser bör vara 55% lägre jämfört med år 1990.
- EU ska ha 9% lägre energianvändning jämfört med år 2020 genom bättre energieffektivitet och ett ökat årligt energibesparingskrav om 1,5% från 2024 till 2030.
- 40% av energin ska komma från förnybara källor.
- EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2050.
Den svenska energipolitiken grundar sig på den lagstiftning som fastställts inom EU. De av riksdagen beslutade svenska klimat- och energimålen anger:
- Utsläppen år 2030 bör vara 63% lägre än utsläppen år 1990.
- Sverige ska år 2030 ha 50% effektivare energianvändning jämfört med 2005.
- Utsläppen år 2040 bör vara 75% lägre än utsläppen år 1990.
- Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion.
- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Förutsättningar att nå energimålen
Förutsättningarna är olika för att nå energimålen vid uppförande av nya byggnader och vid renovering.
Nya byggnader
Renovera befintliga byggnader
| Enligt ett Europeiskt direktiv ska från och med 2021 alla nya byggnader vara ”nära-nollenergibyggnader” vilket har inneburit skärpta krav på energihushållning i Boverkets byggregler. | Över 90% av de byggnader som vi har idag kommer att finnas även 2050. Endast genom en kraftig minskning av energianvändningen i den befintliga bebyggelsen kan vi nå våra miljömål. |
| Eftersom fastighetsbeståndet hela tiden utökas, är det extra viktigt att den area som kommer till är energieffektiv. Nya byggnader kommer att finnas kvar under lång tid framöver. | Även vid ändring av befintliga byggnader finns i Boverkets byggregler (BBR) krav på energihushållning. Att uppnå samma slutresultat som vid nybyggnad kan många gånger vara svårare. Vid renovering av äldre byggnader behöver man exempelvis ta hänsyn till estetik och bevarande av kulturella värden. |
| Då nya byggnader uppförs finns stora möjligheter att påverka byggnadens energianvändning genom en genomtänkt utformning. Att ha med sig frågan om byggnadens energianvändning tidigt i byggprocessen ökar möjligheterna att lyckas. | En renovering initieras ofta av andra orsaker än energieffektivisering men det är ett ypperligt tillfälle att åtgärda de delar i en byggnad som orsakar hög energianvändning. Oftast är merkostnaden för att samtidigt göra energieffektiviseringsåtgärder inte så stor. |
| Skärpta krav vid nyproduktion driver på en teknikutveckling som senare kan användas vid renovering av det befintliga beståndet. |
Exempel på begrepp för lågenergibyggnader
Med en nära-nollenergibyggnad (NNE-byggnad) menas vanligen en byggnad med mycket hög energiprestanda. Den mycket låga mängden energi, nära nollmängden, som krävs tillförs i första hand av energi från förnybara energikällor, inklusive energi som produceras på plats eller i närheten.
Ramverket för nära-nollenergibyggnader definieras i plan- och byggförordningen (2011:338). Nära- nollenergiregler har införts i två steg och reglerna för det sista steget beskrivs i Boverkets byggregler gällande energihushållning, BBR 29, och trädde i kraft 1 september 2020.
Passivhus bygger på principen att huset görs tillräckligt tätt, välisolerat och förses med mycket bra värmeåtervinning avseende ventilationen. Då kan värmebehovet, även när det är som kallast tillföras via en värmare placerad i ventilationssystemets tilluft, och detta med normenligt luftflöde (vilket i Sverige är 0,35 l/s, m² för bostäder). På så sätt kan ett dyrt värmesystem undvikas, men numera är det vanligt med värme via radiatorer och golvvärme även i passivhus.
Grundprincipen är numera krav på mycket låg maximal tillförd värmeeffekt eller mycket låg årlig värmeenergi för uppvärmning. Hur Passivhus principen utformas som funktionskrav ser lite olika ut beroende på lokala anpassningar. I Sverige används oftast funktionskraven från FEBY och från PHI (Passivhausinstitut).
En nollenergibyggnad är en byggnad som under ett år har en lokal produktion av förnybar energi som motsvarar dess årliga energianvändning. Vad som ingår i systemgränsen och hur det beräknas kan variera
Till exempel kan ett passivhus som under ett år har en lokal tillförsel av förnybar energi som motsvarar dess årliga energianvändning definieras som ett nollenergihus.
Enda principiella skillnaden från en nollenergibyggnad är att en plusenergibyggnad under ett år har en lokal produktion av förnybar energi som är större än dess årliga energianvändning.
Energiklassning
Energiklassning används för energimärkning av byggnader vid energideklarering enligt Boverkets regler och beskriver en byggnads energianvändning på en skala från A till G. Energiklass A står för en byggnad med låg energianvändning och G för en byggnad med hög energianvändning. En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nybyggt hus får klass C. Både energiklass A och B kan betraktas som lågenergibyggnader.
Energiklassning infördes i deklarationerna 1 januari 2014 och byggnader som deklareras från och med detta datum kommer att få en energiklass. Syftet med energimärkning är att på enkelt sätt beskriva energiprestanda och att det ska gå att jämföra byggnader med varandra.
Svensk Standard SS 24300, som specificerar byggnadens energiprestanda, beskriver också energiklassning av en byggnad. Standarden ger också möjlighet att klassa verksamhets- och hushållselanvändning, värmeeffektbehov och miljöpåverkan.
Krav på energiprestanda (EP) för ny byggnad (%)
Energiklassning lågenergibyggnad samt vanliga hus
Energikrav
Boverkets Byggregler från 2020 (BBR29) ställer energikrav på ett nybyggt hus i form av ett primärenergital (EPpet). Kraven är samma i hela Sverige men vid beräkning tas hänsyn till geografiska justeringsfaktorer fastställda på kommunnivå, eftersom det är stora skillnader i klimat från norr till söder. Vid beräkning av primärenergitalet används viktningsfaktorer för olika energibärare.
Tillägg får göras för lokaler om det genomsnittliga specifika uteluftsflödet för hygieniska skäl är större än 0,35 l/s, m2 under uppvärmningssäsongen. Tillägg får också göras för flerbostadshus som till övervägande delen innehåller små lägenheter.
Olika nyckeltal
Nyckeltal används som hjälpmedel för att underlätta jämförelser av olika slag, till exempel vid uppföljning och jämförelser av energianvändning i byggnader. Här beskrivs de mest förekommande nyckeltal som hjälper till att karaktärisera lågenergibyggnader.
Observera att i andra länder kan vad som ingår och olika areor definieras på annat sätt och det är därför svårt att jämföra nyckeltal som tagits fram i olika länder.
Hur beskriver vi energianvändningen för en byggnad?
Specifik energianvändning är ett vanligt nyckeltal för att jämföra olika byggnaders energianvändning mot varandra. Fördelen med att redovisa energianvändningen per areaenhet är att värden för olika stora byggnader blir direkt jämförbara. Vanligen används begreppet tempererad area, Atemp.
I vissa redovisningar, framför allt äldre, kan den specifika energianvändningen vara baserad på exempelvis boarean (BOA) eller lokalarean (LOA).
En byggnad i Malmö har tempererad area Atemp 4000 m². Uppmätt årlig energianvändning för fjärrvärme är 520 MWh/år och för el 210 MWh/år.
Vad är den specifika energianvändningen för byggnaden?
Specifik energianvändning för byggnaden är:
(520 MWh/år+210 MWh/år) x 1000 /4000 m² = 182 kWh/m² år
Exempel på uppdelad och summerad redovisning av byggnadens primärenergital i flerbostadshus (kWh/m² år). Byggnaden ligger i Göteborg. För uppvärmning och tappvarmvatten används fjärrvärme.
Där
E
uppv är energi för uppvärmning, (kWh/år)
F
geo är geografisk justeringsfaktor
E
kyl är energi till komfortkyla, (kWh/år)
E
tvv är energi till tappvarmvatten, (kWh/år)
E
f är energi till fastighetsel, (kWh/år)
VF
i är viktningsfaktor per energibärare
A
temp är byggnadens tempererade area, (m²)
Boverkets byggregler BBR 29 beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Kraven på primärenergital varierar beroende på typ av byggnad.
Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har normalårskorrigierats och korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo). Byggnadens energianvänding multipliceras med viktningsfaktorer för olika energibärare och fördelas på Atemp (kWh/m2 och år). Viktningsfaktor för olika energibärare:
El: 1,8
Fjärrvärme: 0,7
Fjärrkyla: 0,6
Fasta, flytande och gasformiga biobränslen: 0,6
Fossil olja: 1,8
Fossil gas: 1,8
Energi för tappvarmvatten ska korrigieras till normalt brukande vid kontroll om primärenergitalet uppfyller krav enligt BBR. Normalt brukande av varmvattenanvändning är 2 kWh/m2 och år för lokaler, 25 kWh/m2 och år för flerbostadshus och 20 kWh/m2 och år för småhus. Se "Verifiering av byggnads energiprestanda" i del 9.
Mata in byggnadens specifika energianvändning (köpt energi) och geografisk justeringsfaktor (visas i bilden i nästa rubrik):
Välj om du vill räkna på en fjärrvärmeuppvärmd byggnad eller en byggnad som är uppvärmd med el.
Ett flerbostadshus i Malmö har köpt 41 kWh/m² fjärrvärme för uppvärmning, 32 kWh/m² för varmvattenberedning och 45 kWh/m² el där en tredjedel av elen har använts till fastighetsel och övrigt till hushållsel.
Vad är byggnadens primärenergital enligt BBR 29?
Byggnadens primärenergital enligt BBR 29 är 80 kWh/m².
Atemp är arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10°C, som begränsas av klimatskärmens insida.
En byggnad har tre våningsplan, uppvärmd källare och vind med respektive areor: Akällare = 350 m²; Av1 = 300 m²; Av2 = 300 m²; Av3= 300 m² ; Avind = 300 m².
Vad är den sammanlagda tempererade arean av byggnadens alla våningsplan Atemp?
Den sammanlagda tempererade arean av byggnadens alla våningsplan Atemp är:
A
temp = 350+300+300+300+300 = 1550 m²
Exempel på uppdelad och summerad redovisning av specifik energianvändning i flerbostadshus (kWh/m² Atemp och år)
Där
E
uppv är energi för uppvärmning
E
kyl är energi för komfortkyla
E
tvv är energi för tappvarmvatten
E
f är energi för fastighetsel
Boverkets byggregler (BBR) ställer krav på byggnadens specifika energianvändning. Kraven varierar beroende på typ av byggnad, uppvärmningssystem och i vilken klimatzon byggnaden ligger.
Den energi som ingår i byggreglerna är energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Ofta benämnd köpt energi.
I vissa sammanhang kan det vara mer lämpligt att jämföra den totala specifika energianvändningen, dvs. inklusive hushålls- och verksamhetsel, eller var del för sig. Var därför alltid uppmärksam på vad som ingår innan du jämför specifik energianvändning mellan olika byggnader.
Ett flerbostadshus i Malmö har köpt 100 kWh/m² fjärrvärme för uppvärmning och varmvattenberedning och 80 kWh/m² el där hälften av elen har använts till fastighetsel och hälften till hushållsel.
Vad är byggnadens specifika energianvändning enligt BBR?
Specifik energianvändning enligt BBR är 140 kWh/m² och år.
Total specifik energianvändning är 180 kWh/m² och år.
Geografiska justeringsfaktorer
Fgeo geografiska justeringsfaktorer enligt BBR 29
Län
Norrbotten
Kommun
Gällivare och Kiruna
Län
Norrbotten
Kommun
Jokkmokk
Västerbotten
Storuman
Län
Norrbotten
Kommun
Arjeplog och Pajala
Västerbotten
Sorsele
Län
Jämtland
Kommun
Åre
Norrbotten
Arvidsjaur, Överkalix och Övertorneå
Västerbotten
Malå, Norsjö och Vilhelmina
Län
Jämtland
Kommun
Härjedalen, Krokom och Strömsund
Norrbotten
Boden, Haparanda, Kalix, Luleå och Älvsbyn
Västerbotten
Dorotea, Lycksele, Vindeln och Åsele
Län
Dalarna
Kommun
Malung-Sälen och Älvdalen
Jämtland
Berg, Bräcke, Ragunda och Östersund
Norrbotten
Piteå
Västerbotten
Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs
Västernorrland
Sollefteå och Ånge
Län
Gävleborg
Kommun
Ljusdal och Ovanåker
Västerbotten
Nordmaling och Umeå
Västernorrland
Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik
Län
Dalarna
Kommun
Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro
Gävleborg
Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn
Värmland
Hagfors och Torsby
Örebro
Ljusnarberg
Län
Dalarna
Kommun
Avesta, Hedemora och Säter
Gävleborg
Gävle, Ockelbo och Sandviken
Jönköping
Eksjö, Nässjö och Sävsjö
Uppsala
Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar
Värmland
Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjäng
Västmanland
Fagersta, Norberg, Sala och Skinnskatteberg
Västra Götaland
Tranemo och Ulricehamn
Örebro
Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg och Nora
Län
Halland
Kommun
Hylte
Jönköping
Aneby, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo
Kalmar
Hultsfred, Högsby och Vimmerby
Kronoberg
Samtliga kommuner
Skåne
Osby och Örkelljunga
Stockholm
Samtliga kommuner
Södermanland
Samtliga kommuner
Uppsala
Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala
Värmland
Grums och Säffle
Västmanland
Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar och Västerås
Västra Götaland
Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Skara, Skövde, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Åmål
Örebro
Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro
Östergötland
Samtliga kommuner
Län
Blekinge
Kommun
Samtliga kommuner
Gotland
Gotland
Halland
Samtliga utom Hylte
Kalmar
Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Västervik
Skåne
Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Ängelholm och Östra Göinge
Västra Götaland
Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö
Län
Skåne
Kommun
Höganäs, Landskrona, Lomma, Malmö och Vellinge
Andra nyckeltal kopplat till energibehov
Specifikt värmeeffektbehov är ett vanligt nyckeltal för lågenergibyggnader, speciellt för passivhus. Det är ett mått på hur väl man har lyckats minimera byggnadens värmebehov. Det klassiska kravet för ett passivhus är att det specifika värmeeffektbehovet inte får överskrida 10 W/m² vid den dimensionerande vinterutetemperaturen. Kravnivån och hur den beräknas kan skilja något mellan olika lågenergidefinitioner, men ligger normalt i intervallet 10-20 W/m².
En byggnad i Göteborg har tempererad area Atemp 250 m². Beräknade värmeförluster via värmetransmission är 1800 W, via luftläckage 500 W och via ventilation 200W vid dimensionerande vinterutetemperatur – 14,7 °C.
Vad är det specifika värmeeffektbehovet för byggnaden?
Specifikt värmeeffektbehov för byggnaden är:
(1800 W+500 W+200 W) / 250 m² = 10 W/m²
Formfaktorn är ett mått på hur kompakt byggt klimatskalet är, vilket är ett viktigt nyckeltal för lågenergibyggnader. Ju lägre värde på kvoten desto lättare att uppnå lägre transmissionsförluster per tempererad area, dvs ett minskat energibehov.
Det är inte energieffektivt att bygga en byggnad med en formfaktor högre än 3. Enplanshus hamnar alltid på en formfaktor högre än 2, vilket vid lågenergibyggande delvis kompenseras med bättre omslutande isolering (Um-värde). Enplanshus har en större andel tak och golv som är lättare att få välisolerade. Flervånings punkthus kan uppföras med en formfaktor närmare 1. Detta motverkas dock energimässigt av att det är svårare att uppnå en god omslutande isolering (ett lågt Um-värde) eftersom flervånings punkthus har en större andel väggar med mycket fönster.
En byggnad i Malmö har tempererad area Atemp 500 m² och har två våningsplan. Klimatskalets omslutande area Aom är 1000 m².
Vad är klimatskalets formfaktor?
Klimatskalets formfaktor är (1000 m²) / 500 m² = 2
Aom= Agolv + Afasad + Atak
Agolv area på golvplatta mot mark, inkl. alla källarytor mot mark i en uppvärmd källare (m²)
A
fasad area på alla fasadytor (inkl. fönster och dörrar) (m²)
A
tak area på tak i uppvärmd vind eller area på golv i kall vind (m²)
Klimatskalets omslutande area Aom är sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m²). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen.
En byggnad har tre våningsplan, uppvärmd källare och vind. Byggnadens omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft är: Agolv = 350 m²; Afasad= 720 m²; Atak = 300 m².
Vad är klimatskalets omslutande area Aom?
Klimatskalets omslutande area Aom är:
Aom = 350+720+300 =1370 m²
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um (W/m²K), är ett mått på hur välisolerat klimatskalet är. Ju lägre värde desto mindre transmissionsförluster per tempererad area, dvs lägre energibehov.
Hur bra Um-värde man kan uppnå på en byggnad påverkas av formfaktorn. För enplans passivhus kan Um-värden kring 0,15 W/m²K uppnås medan det för flervånings punkthus uppförda som passivhus kan vara rimligt att hamna på ett Um-värde kring 0,30 W/m²K. Detta kan jämföras med kraven i BBR 29 (2020) där högsta tillåtna Um-värde för småhus är 0,30 W/m²K och för flerbostadshus 0,40 W/m²K. Motsvarande krav för lokaler är 0,50 W/m²K enligt BBR29.
En byggnad i Stockholm har tempererad area Atemp 500 m² och har två våningsplan. Klimatskalets värmeeffektförluster är 125 W/K och omslutande area Aom är 1000 m².
Vad är klimatskalets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient?
Klimatskalets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um är:
(125 W/K) / 1000 m² = 0,125 W/m², K
Klimatskalets lufttäthet qn50 är ett mått på byggnadens lufttäthet och infiltrationsförluster (luftläckageförluster) vid en tryckskillnad över klimatskalet på 50 Pa. Det går inte direkt att översätta till luftläckning för en byggnad eftersom normal drift sker vid andra tryck och även påverkas av t.ex. vind. Klimatskalets lufttäthet har stor betydelse för att minimera ofrivillig ventilation, men också för att förhindra att fuktig luft tränger ut i klimatskärmen och orsakar fuktskador.
Vid byggande av en lågenergibyggnad ställs ofta krav på klimatskalets lufttäthet för att uppnå uppsatta energimål. För lågenergibyggnader ligger lufttätheten vanligen under 0,3 (l/s)/m² (qn50). Vid traditionellt byggande utan fokus på lufttäthet är klimatskalets lufttätheten ofta över 0,5 (l/s)/m² (qn50). I BBR finns sedan 2007 inga specifika krav på klimatskalets lufttäthet qn50. I äldre byggregler var kravet 0,6 (l/s)/m².
En byggnad har klimatskalets omslutande yta Aom 500 m². Uppmätt luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad är 150 l/s.
Vad är klimatskalets lufttäthet?
Klimatskalets lufttäthet qn50 är:
(150 l/s) / 500 m² = 0,3 l/s·m²
Där
U
f-värde (W/m²K), är ett genomsnitt U-värde för hela fönstret
U
g är U-värde för glaset, (W/m²K)
U
k är U-värde för karm och båge, (W/m²·K)
A
g glasets yta (m²)
A
k är bågens och karmens totala yta (m²)
ψ är värmegenomgångskoefficient som tar hänsyn till ytterligare värmeförluster (köldbryggor) vid glasranden (W/m·K).
l
g är längden av den synliga glasranden (m)
Uf-värde för fönster är ett mått på fönstrets värmeisolerande egenskaper. Ju lägre värde desto bättre isolerar fönstret. De bästa fönstren har ett mycket sämre U-värde än en bra vägg, vanligen 5-10 gånger sämre. För lågenergihus krävs normalt att fönstren har ett Uf-värde som är lägre än 1,0 W/m²K. För passivhus krävs ännu lägre värde.
Man bör också känna till att runt varje fönsterinfästning uppstår en köldbrygga. Denna köldbrygga är dessutom större i en välisolerad vägg än i en sämre isolerad vägg. Detta beror på att både fönstret och köldbryggan innebär en försämring av den värmeisolerande förmågan jämfört med om fönstret ersatts av en vägg.
Ett treglasfönster har ca 2 m² i karmyttermått. Karmens och bågens andel är ca 20 %. Ug –värde för glaset är 1,0 (W/m²K), Uk –värde för karm och båge är 1,7 (W/m²K). Värmegenomgångskoefficient ψ för glasranden är 0,03 (W/mK) och den synliga glasrandens längd är 7,5 m.
Vad är det genomsnittliga U-värdet för hela fönstret Uf?
Den genomsnittliga U-värdet för hela fönstret Uw är:
((0,8∙2∙1,0) + (0,2∙2∙1,7) + (7,5∙0,03)) / ((0,8∙2) + (0,2∙2))=1,25 W/m²K